Visar inlägg taggade med mindfulness

Tillbaka till bloggens startsida

Sol och fiolsträngar

Ja denna veckan har varit mentalt utmattande. Började i måndags när jag skulle till häktet och hälsa på sonen. Asså herregud sån ångest. När jag tappar kontrollen i situationer så får jag ångest. Visste inte ett skit hur det skulle funka eller vem jag skulle få träffa där inne. Jag ville bara veta så han inte psykat ner sig totalt. Å pep gjorde jag igenom den där bågen oxå så jävla nervös. Men det var min tungpiercing. Fick frågan om jag hade bygel bh men det använder jag inte så fick räcka ut tungan 😂🤦🏼‍♀️. Ja herregud å innan ongen kom in i rummet trodde jag skulle spy å hade en puls på jag vet inte vad. Men han kom in fick en kram från hans hjärta, han såg fin och stabil ut ändå. Hade gått upp i vikt tränar å åt. Det var gott att se honom. Han överlever. Han är oxå en fighter. Han har oxå fått börja om från början några gånger så vet han löser det. Men det var svårt att säga hejdå sen. Som mamma är det skönt att han är där han är nu så jag kan andas lite. Få vila från oro en stund. Få läka, få landa. Fick brev från honom samma dag när jag kom hem. Det gick rätt in i hjärtat. Som mamma är det väldigt skönt att få bli sedd ibland. Allt man fått gått igenom. Ja det har varit en galen resa å jag hoppas verkligen den är över nu att han oxå känner att det räcker och lär sig av läxan. Någon gång måste man väl ändå komma till insikt om sitt självsabotage. Sa till honom för ett tag sedan att jag aldrig sett någon förlora allt så fort. Men sen gick allt ännu fortare å han hamnade där han hamnade. Men man är tvungen att nå botten av botten innan man inser man måste göra något åt situationen. 

Sen var jag hos läkaren igen jag har graves sjukdom. Ja man står med huvudet i sanden och misshandlar sig själv tills man blir sjuk. Man kör över sig själv tills man blir sjuk. Innan dess så gör man inget. Men enveten som en gnu. Men fick mediciner. Ska inte operera bort sköldkörteln för då får man äta mediciner livet ut. Å dit ska jag inte komma. Man kan få återfall efter detta men så får det väl bli då. Jag tog första tabletten det var helt sjukt ett sånt lugn som infann sig i hela kroppen herre min gud. Läkaren sa att det kan ta tid innan kroppen reagerar. Men asså det var som om jag fick en dos lugnande. Jag som trodde att min stressade kropp bara var stressad. Har känt mig hypet aktiv så länge så att bara slappna av så var en känsla jag inte känt på väldigt länge. Hon frågade om mycke symtom men har inte känt några direkt. Trodde jag! Nu kan jag räkna upp vad som har varit symtom å det på bara några dagar. Jag har varit hypet från det jag vaknat tills det jag vaknat igen. Jag har sovit men vaknat i hyper. Men liksom trott att det varit där för att man vaknat i samma jävla skit. Så jag är så tacksam så nu kan jag gå in i läkning ännu djupare för kroppen är inte som en fiolsträng.  Jag tror man blundat för symtomen oxå. Eller så har dom varit dolda i allt mörker. Jag är så tacksam för dessa piller iaf jag minns inte ens när jag kände mig så här avslappnad. Ett tag tänkte jag har både adhd och borderline nä men alltså kroppen har varit så stressad hypad. Det är en magisk känsla i kroppen. Har börjat jobba oxå även det är en fröjd. Har gått ner till 80% igen. Någon sa du kommer förlora pengar på det. Ja det kanske jag gör men anser att jag hellre sätter in dom på mitt god hälsa konto än fortsätta med samma vanor mönster och beteenden å vara kvar i psykisk ohälsa. 

 

Asså alla blommor som växer nu det är fan magi 🌸 

 

 

 

 

 

 

 Ja resan till häktet kände jag sånt motstånd till men det släppte när jag väl fick träffa honom. Å det mötet blev inte som en hysterisk morsa utan jag var bara glad att få se honom. Så vi pratade mest om hur alla har det å så 🤍. 

 Asså livet ändå 🤍

 Är mycke med barnen och barnbarn nu 🤍. Asså sommaren 🙌🏻

 

 

 

 

 Ska njuta varje dag denna sommaren. Gjorde det förra oxå. Men denna sommaren så verkligen. Var kaos förra sommaren men det är bara minnen som håller på att blekna bort. För skapar nya minnen nu som är mer i kärlek 🧡 

 Kärrhäng 🥰

 

 

 

 

 

 Asså mina prinsessor 🥰

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Å en till prinsessa har varit så mycke grabbar så är så tacksam för dessa flickor 🥰 

 

 

 

 

 

 

 

 Den bara låg där 🥰

 

 Tränar för fullt. Har alltid velat träna med rep å det har dom på gymmen numera 🏋️

 

 Å han då snodde min väska. Han har mer grejjer med sig ut än jag 😂🥰

 Jag har jobbat i snöstorm, slask, åska, vanlig storm, djupsnö men dessa dagar på jobbet får mig och glömma hela det halvåret 🥰

 Första dagen på jobbet 🌸

 Ja jag får tydligen gå och ta massa prover nu för att hitta rätt dos till mig 🤦🏼‍♀️

 När pappa och son jobbar på samma ställe 🥰😂❤️

 Lekparkshäng tänk att dom vill hänga med sin morsa ändå 🥰❤️

 Å en prinsessa till ❤️❤️

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Asså hon 🥰

 

 

 

Å vi käkar tacos ute som jag saknat äta ute. Kunde inte det direkt i gamla huset grus å skit 🤢 


Idag firade vi morsdag 🌸.  Med tacos ute såklart som sagt livet 🤍🌸🙌🏻💃

 Fick rituals 🌸 

 Å taco grejjer mmmmm 😋 

 

 

 Men det viktigaste gänget var här det har varit mycke kaos men det är mitt kaos å jag älskar dom 🌸🤍. 

Tänk att det är först som man blir sjuk som man börjar tänka på livet och hur man lever det. Man vill ta vara på varje dag men dom man har i livet. Man vill oxå göra det i villkorslös kärlek. Att dom får vara som dom är jag skiter i om dom gått ur gymnasiet eller inte jag bryr mig inte om deras dåliga val. Dom har dragit mig till en punkt där jag slutat bry mig alltså slutat predika om vad dom ska välja och hur dom ska välja det. Det är ett gäng rebeller och det är jag tacksam för. Ju hårdare jag har stramat åt tyglarna desto mer har dom dragit å den enda som fått ont och lidit är jag. All oro smärta och lidande har tagit mig bort ifrån nuet och missat så mycke av dom. Men är så stolt över dom alla för dom har gjort så mycke som inte ens jag vågat. Jag har levt ett långt liv styrd av rädslor som begränsat mig. Jag måste oxå börja leva nu. Jag måste släppa mitt bagage som begränsar mig till den grad att det fan är skadligt för mig själv. 

//med kärlek Qamilla 

Prenumerera


Villkorslös kärlek

Jag önskade att jag kunde föda mina barn om igen. Föda dom igen för att ge dom en bättre start i livet. Vi tror att vi skyddar våra barn och älskar dom. Det är klart att man älskar dom men inte villkorslöst. Kontrollerade styrande är inte villkorslös kärlek. Tiga inte visa känslor är inte villkorslös kärlek. Leva genom sina barn, låta barnen vara ens förälder är inte villkorslös kärlek. Att man uppfostrar sina barn med dessa vanor mönster och beteenden har med egna sår att göra egna upplevelser i barndomen. Man är inte ens medveten om att det är sår som ligger där och skaver. Jag har ägnat hela mitt liv åt att skydda mina barn från alkohol och droger, även dåliga val. Jag har gjort allt men det jag egentligen gjorde va att ge dom mina egna sår. Å dåliga val menade jag med att dom inte skulle göra dåliga val som människor har gjort runt mig med alkohol och droger. Fast det har ju inte betytt att deras val skulle ha lett till en dålig konsekvens. Så när mina barn kommit hem fulla som dom flesta i tonåren så har dom slitit ut mitt hjärta varenda gång. Jag kan inte ens förklara den smärtan. Jag har fem barn och alla valt att gå den vägen. Så dom har väckt min smärtkropp gång på gång tills jag varit tvungen att läka. Det tråkiga är att jag håller på att läkas medans mina barn bär mina sår. För alla mina psykos utbrott jag fått på dom när dom kommit hem har gett dom mina sår. Sår dom inte ens kanske hade fått. Som dom ger sina barn. Nu när man är medveten så ser man. Dom väljer sina liv själva oxå. Jag fick en ny aha upplevelse här i dagarna. När mina barn berättar vad dom gjort och testat så gör det så ont.  Dom tror att jag ser på dom med besvikelse. Men det är inte på dom det är på mig själv, känslan av ett misslyckande som mamma. Jag ger mig själv den skulden att dom är där dom är. Så nu måste jag oxå läka mitt eget föräldraskap. Asså jag är tacksam för alla fem för dom har tvingat mig att läka sår jag inte ens har vetat om. Å vissa sår är inte ens roliga att möta. Jag förstår på ett sätt beroenden. Att få försvinna in i något som får en att slippa känna och uppleva. Men så läker man sig inte. Tyvärr måste man få dessa insikter för att förändra. Å trauman från barndomen är inte bara sjukdom, dödsfall, olycka, sexuellt utnyttjande. Utan oxå att man inte blivit sedd eller hörd, man har kanske inte fått kärlek eller bekräftelse. Man kanske inte har dugit förrän man presterat på topp. Ja det finns många trauman man upplever som barn men oxå vuxen. Jag kan ändå säga så här att min egen uppväxt har sett bra ut men trauman kommer från någonstans. Vad hade föräldrar för relation till sig själva och varandra. Jag vet jag har en dålig relation till mat och pengar som jag själv jobbar med. Det är oxå något mina barn har ärvt. Inte mat men relationen till pengar. Så nu hoppas jag att mina barn kommer till sina insikter om sig själva om sina vanor mönster och beteenden och vad dom gör mot sig själva och andra. Jag och dotter skojar ibland att hon kan inte ta beslut utan att prata med mig. Så jag svarar inte så hon måste ta ett beslut själv 😂. Jag har oxå stött bort mina barn när det gjort för ont i mig. Smärtan har varit olidlig smärtan har ibland varat i månader även år. Ett av barnen har varit sjukt oxå så jag trodde han skulle dö när han var 1 år. Han hade så kämpigt första åren så tillslut bad jag gud släppa honom fri från sin smärta jag orkade inte se honom lida mer så jag önskade att han skulle dö. Den ångesten man bär när man önskar något sånt sitter så djupt. Men sen började han må bättre några operationer till även i tonåren sen blev det bra. Så dessa fem har tagit mig på en resa jag inte ens hade kunnat föreställa mig. En smärtsam resa. Sen att ha ett ex som inte heller varit medveten om vad som skadar och inte. Mina barn sålde alkohol i skolan för pappan var langare. Många samtal från polis ett samtal då satt pappa och ljög på sin son hos polisen i häktet. Asså föräldrar med beroenden dumförklarar hellre sina barn än erkänner deras egna fel och brister. Barn med beroenden hos föräldrar sätter hellre sina barn i en diagnos än ser barnets beteenden som ett rop på hjälp inte ens skolan kan tolka detta. För det är något fel på barnet, på så sätt kan föräldrar fortsätta med sitt och barnet tillslut tror på denna sagan. Sitter snart i fack som skolans värsting adhd ursäkter osv och barnen tror att föräldras beteenden är okej så man accepterar att ja det är fel på mig. Trasiga vuxna kan inte laga trasiga barn varken på skola eller annan institution. Man ser dramat bland vuxna. Så därför välj din läkning detta kanske triggar men ett beroende är ingen sjukdom det är ett fucking val. Istället för att tycka synd om sig själv så se det och gör nya val. Mitt beroende var draman jag va så mycke i draman andras draman och skulle fixa deras problem så det tog helt över mitt liv. Så ett beroende är inte bara något du stoppar i dig det kan även vara draman sitt självsabotage negativa känslor osv. Alla draman har även det skadat mina barn. Så mycke som jag varit i telefonen nu pratar vi timmar åt gången så mina barn har inte blivit sedda eller hörda heller för jag har varit så uppe i att fixa andra och deras problem. Men som sagt man kan alltid göra nya val. 

När mina barn blev 18 allt eftersom så hade jag redan valt att börja läka och accepterat att dom går på fest. Men prövningarna var inte slut där. Ett barn kom inte hem för andra gången i hans liv. Men andra gången satte jag mig och meditera jag valde att inte gå in i något jag valde att gå in i vetenskapen av att han kommer hem å det dröjde inte länge så var han hemma och undrade varför det blivit pådrag 🥰. Första gången kom han hem full å jag trippade in och min smärtkropp tog över och han valde att dra kom inte hem på en vecka. Det var ett smärtpåslag med många olika känslor oro ilska hat till dom vuxna som skyddade honom. Skaffa barn säger dom det blir roligt haha ja hade jag väntat tills första blev tonåring så hade jag nog inte fått några mer. Det är väl klart att resan varit magisk oxå men min blogg handlar om läkning min läkning den inre läkningen så därför är det det jag skriver om. För vi kan läkas från allt vi kan bli medvetna och göra nya val. Man kan använda sin kriser som ursäkt att vara i offerkoftan eller så tar man dom och gör om det till bränsle. Man använder den powern till att vilja förändras. Du kan tillbringa år med att tro det ska komma någon att rädda dig men den föreställningen ligger oxå från barndomen. För den enda som kan rädda dig är du. Ja det kommer göra ont du kommer få hjärtat utslitet många gånger. Men det hjälper oxå till att riva murarna och öppna upp för villkorslös kärlek. Kärlek utan krav utan kontroll utan avundsjuka. Du släpper dina barn din partner dig själv andra människor att vara fria. Fria att ha sin upplevelse av livet. Precis som du är fri att ha din upplevelse. Jag vet inte om mina barns liv hade sett annorlunda ut idag. Kanske inte. Men som sagt man hade kanske inte agerat som man hade gjort man hade inte kvävt dom utan låtit dom flyga och få ha sina upplevelser  med sina konsekvenser. 

Idag när jag skickar jag älskar dig till dom så blir dom chockade 😂🤦🏼‍♀️. Jag sa det alltid när dom var små men sen blev dom tonåringar och ville varken ha kramar pussar eller jag älskar dig. Men det är oxå något som sitter man ska inte visa känslor vet inte varför,  det blir väl nästa aha upplevelse 😂😝.  

Ja vi trivs i det nya så in i helvete varje dag säger jag vi bor här. Asså livet just nu är bara så jävla amasing.  

Frulle på balkongen 🍉 

 Älskar maya freya och deras thights 😍

 Så nice 

I april hade jag möjligheten att betala det som var kvar på soffan, jag betalat klart det jag fått ackord på, med mina skattepengar så fick kronofogden typ 20000 kr så stolt över mig själv. Så glad att jag tillslut såg och insåg att det bara är jag som kan rädda mig från detta. Så många år med fucking huvudet i sanden och vägrat att se. Ja insikter som leder till läkning är inte behagligt alls. Men som sagt ju fortare man tar upp huvudet ur sanden desto fortare kan man jobba på förändring!

Våren är här fast vissa dagar känns det som om sommaren redan är här.  

 

 

 

 Asså att han skulle få sån frid oxå. Han kunde inte lägga sig till ro i något av husen men här älskar han att vara på balkongen. Han skäller inte ens på ljuden där ute. 

 Fick blommor från Hubbyn  🥰

☀️ 

 Igår hade vi lekparkshäng ☀️. Jag är så glad att kunna hänga med barn i lekpark igen. Det sista huset va ju som att bo mitt i en åker. Men som sagt så tacksam att det huset fanns när vi behövde det som mest. Men ännumer tacksam över detta liv 🫶.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Just nu älskar jag att leva jag älskar livet jag älskar oss och jag älskar min kropp jag älskar min frihet 🩵

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag och barn älskar vatten å det fanns en lekpark med vatten i så de blev vatten kalas 🥳 🥰

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ja jag har haft en fantastisk ledig helg! 

I morgon när du vaknar välj nya tankar, nya vanor, nya val som tar dig ur din omedvetenhet. 

//med kärlek Qamilla

Prenumerera


Att ge sig själv en andra chans

Man är bra på att ge andra så många chanser. Man är så förlåtande mot andra. Men inte mot sig själv. Misslyckad Clas man så ser man till så man får lida för det länge, gör man misstag så gör man likadant, eller ser dom inte alls. Att skylla på andra, att kräva andra ska beter sig för att man ska vara glad och lycklig. Folk vet vad dom håller på med man ska inte vara så förlåtande. Har det blivit en vana att behandla dig som en trasmatta, är det du som ska sätta stop för det. Varför ska du vara så förlåtande mot andra å ge dom chans på chans? När du inte ger dig själv det. Du är den viktigaste personen i ditt liv du har all rätt att vara glad lycklig och känna dig fri. Du har all rätt att njuta av livet med allt vad det innebär! Man måste gå igenom trauman i livet, man måste uppleva skit relationer, man måste uppleva allt det där för att få klarhet i hur man vill ha livet. Alla kontraster där ute är till för att visa dig att du kan få det liv du vill ha, men det går inte med ett negativt mindset i offerkoftan. Man kommer inte dit med att klaga och gnälla! Å man måste bli trött på att vara där man är. Man måste acceptera att man är där man är. Så när jag säger att mitt gamla jobb drog fram mina sämsta sidor så menar jag inget negativt. Det är positivt för man få kännedom om sig själv. Hur man är som människa, vad man själv har för vanor mönster och beteenden. Hur man behandlar andra. Å dom sidorna av mig vill jag inte ha längre. Som tillhör liksom inte mitt nya jag. Jag vill vara i en hög vibration hela tiden alltså glad, lycklig, inre frid, fri. Jag har skalat bort så mycke som håller mig i en låg vibration. Jag ser det lite som att leva från egot och att leva från kärlek. När man drivs av egot så vill man ha uppmärksamhet, man vill ha bekräftelse, man vill kontrollera, man vill ha drama, man pratar skit och skvallrar, man ser gärna andras fel men vill inte se sina egna, man manipulerar, man klagar på sitt liv, man självmobbar, man vill ha å ha, kanske beroenden, man är ute och festar varje helg men vad firar man? Man säger man är värdig fylla med det säger man att man är värdig att skada sig själv, man är i destruktiva relationer. Man tror man är fast där! Man väntar på att något där ute ska komma och rädda en. Man behöver liksom gå in och möta alla sina sidor. Man behöver komma i kontakt med alla sina sidor, utan att döma och vara för hård mot sig själv. Tillslut så skalas allt bort för man vill hellre leva ifrån kärlek. Man vill inte skada, hata, hämnas, prata skit, vara i drama, skvallra, osv för man ser att det skadar bara en själv. Det ger liksom inget. Man känner sig fast i något man inte vill vara i. Därför vill man ge sig själv en andra chans att starta om, börja om från 0 å bygga upp sig själv och sitt liv. Men då kan man inte heller vara kvar på ett ställe som håller en kvar i dom vanor mönster och beteenden som kommer fram, jobb, relationer, prylar. Att hålla sig själv på mattan tog all min energi. Jag va så trött när jag kom hem. Fast jag bara gjorde 65% . När jag va långledig va jag inte trött hade inte ont i kroppen. Ont i kroppen har man för man gör motstånd, man klamrar sig fast och det gör ont. Så jag är tacksam för att jag faktiskt har jobbat där för det har gett mig så mycke. Jag är tacksam för alla möten med människor vad dom än gett! Jag är tacksam för min uppväxt den lärde mig hur jag inte ska vara mot mina barn, jag är tacksam för min mormor som visade mig hur jag inte skulle klamra mig fast vid andra i deras kaninhål! Jag har sett hur det skadat henne! Jag tänker så mycke på henne å allt hon gett mig av sin visdom. Fast hon gick före och visade mig tvärt om. Det går INTE hjälpa en annan människa, alla har eget ansvar över sina liv, alla hr sina egna trauman som man måste genomgå det går liksom inte stoppa. Vill man ha en förändring så ser man till att genomföra en! Jag har lagt ner min själv i att älska, hjälpa, stöttat människor som varit i mitt liv. Medans dom vigt sitt liv åt att bryta ner mig. Å det där sker för man tillåter det! Å jag lät det ske jag lät dom kontrollera, styra, bestämma över mig. Jag pleasade förminskade mig, lät dom se ner på mig! Asså det är inte så lätt att vara svartafåret å absolut inte när dom andra tror att dom är vita själva!! Men släppt allt agg förlåtit och gått vidare. Å det va sista gången jag förlät samma människor. Som sagt dom vet vad dom håller på med! Å jag har satt gränser för mig själv för att lära andra hur jag vill bli behandlad. Å dom ska ge mig det jag ger dom. Har dom beteenden som jag inte vill ha i mitt liv så är det helt ok men dom ska inte vara och plantera några frö i min trädgård! Kommer det in nya i mitt liv så känner jag på energin men jag ger dom en chans tills som visar motsatsen sen är dörren stängd🚪. Men dom får ha sin upplevelse i livet men utan mig! Med att släppa andra fria att vara sig själva så släpper man även sig själv fri! Å det kommer gynna alla parter! När man oxå börjar trivas i sitt eget liv och med sig själv så har man inga behov att bry sig om andra! Å man önskar alla allt gott. För avundsjuka är oxå en del av att leva i lägre energier. Sen kan man väl vara glad för någon annan å vara lita charmigt avundsjuk. Men man får inte börja kasta med varken negativa ord, tanke eller känslor! Men oftast gör man det iaf när det gäller när någon har pengar och visar det. Å så länge det tänket, känslorna och negativa orden finns där kommer man sitta fast. Man måste släppa andra fria alla andra vad dom än gör säger tänker kommer har på sig. Vad dom än har för vanor mönster och beteenden. Man måste släppa andra fria, men oxå sig själv från andra med tankar som vad ska dom tycka tänka känna säga om jag gör si eller så. Rädslor driver oss alldeles för ofta! Även rädslan om att ge sig själv en nära chans för det betyder att man innerst inne vet vad man behöver gå igenom, vad man behöver möta. Ofta sätter egot käppar i hjulet ganska fort oxå. Egot är programmerat med allt det där. Så även om du tar ett beslut om att nu räcker det jag måste göra en förändring, så sitter man några timmar senare med att döma andra eller sig själv. Det är sånt som man oxå måste bli medveten om. Man måste vara på alerten med sig själv och sina tankar hela tiden. Det går lättare och lättare ju med man disciplinerar sig själv och sina tankar. Man ska bli en master om sig själv och sitt liv. Sen kommer man falla, vilja ge upp men det är oxå en del av processen. Man lär sig mer om sig själv. 

Nu ska vi göra lite sensing yoga gör kvällen i morgon å börjar 17 så gött va. Å barnen är lediga i morgon oxå så det kommer bli en lååång sovmorgon!

//med kärlek Qamilla 

Prenumerera


Nästa steg gjort!

Japp då har vi kommit över nästa steget och bilen är såld! Vi hyrköpte den så pengarna gick inte till oss men minskade månadskostnaden radikalt! Äntligen! Just nu är jag så stolt över oss. Och hur vi är på samma nivå, vi vill båda åt samma håll oxå. Allt blir så mycke enklare då. 

Detta är inte det enda kriget vi har tagit oss igenom. Varit med om värre! Men detta är ett inre krig och gör lite ondare. Jag bloggar alltid med lurar å där i kom en fras how far can we go. Å just nu känner jag att jag kommer inte nöja mig med mindre, jag kommer inte nöja mig med det näst bästa längre. Det är en lögn jag intalat mig själv så länge. Man tror att man inte kan få bättre så man kämpar inte ens eller ifrågasätter man bara köper den lögnen och nöjer sig med det näst bästa! Jag har förlorat så mycke på denna resan, det har gjort ont men nu ser jag resultatet. Jag har försökt bygga upp mitt liv så många gånger efter. Men aldrig dragit mig i mål. Jag har inte vetat hur man kan göra så därför har jag tappat mitt driv för blivit som man trampat gyttja med något uppåt tjack eller nåt 😂. Man har liksom bara tröttat ut sig själv. Men det handlar om fokus. När man äntligen ser vart man vill och livet man vill leva, så får man hålla fokus! Fast livet rast runt så ska man hålla sitt fokus. Vad man än förlorar ska man hålla fokus. För man kommer förlora både relationer och prylar på resan. En del relationer vill inte du ska vinna för dom själva står och stampar kvar! Prylar förlorar du för att lära dig tacksamhet. Tacksamhet ska kännas inte bara vara något man säger för att. 

Å ja snart första veckan gjord på nya jobbet. Haft ett fantastiskt mottagande! Så hjälpsamma! Å jag tycker det är så roligt! Ett helt nytt tänk! Ett helt nytt tänk är bra för att väcka upp en ur sömnen nere i komfortzonen. Å vill man ha förändring så får man se till så man får det själv. Det går inte att skylla på ledning eller vad det nu är som styr. Dom har sitt sätt att styra på. Man får liksom gå på egen upptäcktsfärd oxå. Ifrågasätta dom regler som är satta å se om dom verkligen finns överallt. För dom vill övertyga dig om det som sker där gäller överallt. Där jag va förut va man tvungen att ta ut fyra veckors semester i ett svep å det skulle gälla över allt! NEJ det gjorde det inte. Att börja kvart över sex gäller över allt! NEJ det gör det inte heller. Så allt det jag inte ville ha där jag va. Allt det har dom inte där jag är. Jag går hem och möter brukaren, brukaren är i mitt fokus! Man in prata med brukaren utan att det larmar eller man måste städa personalrum, sitta vid datorn, försöka jaga någon får att få beställa för man inte fått en egen behörighet! Jag har trivts bra där jag varit. Men för mycke kontrollbehov för mig. Jag gör ett bra jobb som undersköterska men inte när jag måste vara styrd och lägga energi på annat! Men som sagt ett helt nytt tänk en helt ny erfarenhet. 

Jag fick köra mig den hårda vägen att man måste ha en regnkappa i hemtjänsten 😂😂. Jag blev testad redan dag 3 tror jag. Jag har hunnit med så mycke, varit en intensiv vecka så det känns som jag varit där en månad. Men iaf jag va stressad, jag va blöt, jag hade panik jag ringde ner en stackars kollega och sköterskor ändå när passet va slut så satt jag och skrattade 😂🤦🏼‍♀️. Jag klarade det, det va nya utmaningar, det fick mig att växa, det fick mig att pressa mig själv framåt. Självutveckling den hårda vägen 🥰. Jag älskar att lära så för samtidigt lär man sig så mycke om sig själv!

Nu mer får jag till jobbet själv hashtag OBEROENDE! Men samtidigt är det en befrielse att slippa dra upp Hubbyn på helger när han är ledig, men och när jag började dom tidigare tiderna! Han fick liksom ingen återhämtning! Å buss? Nej inte den tiden på morgonen. Min tid är dyrbar, bara att åka bil kände jag tog av min tid som jag hade velat görat viktigare saker. Denna veckan har jag varje morgon mediterat, yogat. Även haft ork att powerwalka! Det är fantastiskt roligt att gå upp på morgonen. Å när jag reser mig ur sängen eller soffan efter ett arbetspass så blir jag lika förvånad varje gång för det gör inte ont längre! Värken i kroppen är motstånd för man inte vågar lämna det som inte längre ger något! Att klamra sig fast i något pga rädslor kommer göra ont i din kropp! Jag mediterade och yogade förut oxå men orkade ändå inte ens vara där 65%. Tre ledig va där ett pass hamnade på ruta ett. Nu är det säker dom bittra som läser och tänker det är bara för det är smekmånad bla bla bla. Som sagt jag vet vart jag vill å jag kommer ha fokus. Så inget annat spelar någon roll just nu inte ens bitterhet! Det är oxå en av ursäkterna att hålla sig borta från sin egen förändring! 

 Å när jag äntligen är ledig på en skolavslutning så hr jag inte ens några barns skolavslutning jag inte kunde gå på. Men fick hjälpa Hubbyn att klä ut sig. Han har gjort det varje år sen han började där! Alla jublar åt det å tycker det är jätte roligt! 

 

 

Blev så bra va 😂.

 Å Nic gick ur im nu så hoppas han kommer in på en linje! Han gick finsnickeri å gjorde ett fantastiskt vardagsrumsbord till oss. Så perfekt! Å när till och med hans lärare måttar bordet efter våra tacoskvällar då e det fan kris 😂😂🤦🏼‍♀️🙈. 

 

Så jäkla bra gjort! Alla mina barn är kreativa med att skapa bygga något. Men tyvärr så är skolan bara uppbyggt på det teoretiska. Hela högen kan bygga vad som till och med dotter går bygg nu! Som förälder påverkar man sina barn så mycke i livet. Dotter ville inte ens gå omvårdnad men styrde henne dit! Så många jag pratat med som är på ett arbete dom hatar för att föräldrar styrt dom i fel riktning! Sen driver rädslan dom att vara kvar! Alla människors tid är dyrbar slösa inte bort den å ta ingen annans heller. Nu fick dotter slösa bort typ två år av sitt liv på en linje hon inte ville gå. Så lika väl som min tid är dyrbar är andras det oxå. Slösa heller inte bort din tid på meningslös skit. Ditt liv vart bara en kort stund här på jorden. Så sluta oxå klaga på att tiden går så fort vad gör du åt det? Lever varje dag som om det vore den sista? Eller är du styrd av rädslor, påverkan av andras tyck och tänk? Sen har vi en förmåga att komplicera våra liv! Varje problem har en lösning, men vi ser problemet, vi komplicerar det så vi ser inte lösningen.

Din tid är dyrbar, börja lev som om varje dag vore den sista. Njut av att ha alla dina sinnen smaka, lukta, lyssna, dansa, känn, titta, njut va lycklig. Att använda sina sinnen är ingen synd! Att använda sin kropp till att uppleva är ingen synd! Å du är värd det bästa nöj dig inte med mindre. Tro inte på den lögnen längre vem du än är! Hur du än ser ut. Fuck det där! Å fuck alla som har något att säga om det!

LEV!

//med kärlek Qamilla 

Prenumerera


Ner i kaninhålet igen

Ja då har man varit nere i kaninhålet och vänt igen. Nackdelen med att vara så självmedveten är att man ser vad man håller på med, men tyvärr efter man har gjort det 😂🤦🏼‍♀️. Å sen mår man så jävla dåligt för det blev som det blev! Men alla hopp ner är till för att se samtidigt som man sen inte heller ska vara så jävla elak mot sig själv när man gjort det. Det är vanor mönster beteenden man har från sitt gamla jag som visar sig lite då och då. Så pinsamt för jag är ju oxå medveten om hur jag har varit. Å en del får fram dom sliderna hos mig, men en dag ska jag ha den insikten innan jag säger eller gör något. Å jobbet är en sån plats som drar fram dom sidorna hos mig framförallt. Har haft en tung höst och vinter med mycke drama konflikter och annat. Jag är inte den personen längre men ibland så är jag där och rör ändå. Jag vill älska alla tills dom visar mig motsatsen! När dom väl har visat mig motsatsen så säger jag schackmatt så är dom borta. Men ibland så är man kvar i det även mentalt. Man antar och tror att saker ska bli på ett visst sätt men sen blir det inte så, där sitter man med skägget i brevlådan. Tänk när man inte var medveten om hur man höll på i draman när man kände  hat, skam, skuld, man va bitter, man misstänkte alla, man skrev en bok am all skit på fb la gärna till lite extra. Nu håller nog fb på att dö ut händer inget men jag har ju tagit bort den igen. Men samma där fb drar fram fel sidor av mig oxå. Som sagt att vara uppvaknad är inta alltid en lätt resa 😂. Å när man är kvar i saker som inte längre ger något så fastnar man oxå i en negativ attityd till allt. Jag har lätt för att skaka av mig livet innan jag går in på jobbet men sen har jag svårt att skaka v mig det som sker där, och sen när jag ska hem. Alla intryck måste liksom bearbetas.

Idag gjorde jag sista passet, all in med en delad tur men fucking den sista. Dit jag ska har dom inga! Med sorg jag lämnade personal och brukare. Men med glädje lämnade jag huset. Fått så mycke av allt som sagt många lärdomar för mig å säkert tvärt om. En av kollegorna har har jag eller vi har följts åt under några år. Sen hamnade vi på samma våning hon validerade till undersköterska. I typ januari sa hon jag orkar inte mer jag sa häng i det är snart sommar. Hon började skratta sen blev det en stadig kommentar på våningen. Å nu är det sommar å hon är färdig undersköterska 🥰. Känns som det va igår jag sa det till henne 😂🥰. Å en av kollegorna har jag nog aldrig skrattat så mycke åt och med jag å hon är ganska lika. Har nog med att göra vi är jungfru båda två. Effektiva, pedantiska, kontrollfreaks, allt är planerat in i minsta detalj 😂, men oxå glada, klumpiga, skrattiga. Å hon skadade sig nästan på alla pass stötar, satte en kniv i lilltån, lagt handen på plattan ja herregud men vårat heltal va ett bra team! Sen har Vi J som jag saknat så mycke hon pluggar. Jag å hon behövde aldrig prata med varandra vi bara körde vi bara visste. Å vi är blandade av allt ålder kön land ändå ett superbra team! 

Ja en del av gänget ❤️

 

 

 

Girlpower 💪🥰 

 En av grabbarna bjöd på pizza idag oxå en som varit roligt å jobba med 😂🥰

Fick lite presenter oxå tacka som fan våning två 🙏❤️

Å fått ck ett kort med oxå å den som köpte det undrar jag vad den såg 😜. För jag såg mig själv haha herregud en bild på en ko å jag ser mig själv 😂. 

Kon ser ut som jag känner mig å hade jag varit ett djur så hade det varit så jag såg ut 🥰❤️

Ja som sagt i inlägget igår så blev det som det blev idag med ett bättre vetande kan jag bara släppa taget och gå vidare. Jag står för vad jag skriver å ibland blir det även ur ett annat medvetande. Alla är vi människor släpp å gå vidare. Nu känns det som om jag skulle kunna vara vaken hela natten, så speedad. Tänkte inte blogga men behövde det nu ska jag duscha å sen blir det lite sensing yoga skaka av det gamla å ladda inför det nya. 

Vi körde J hem efter jobbet jag fick gå med in å kolla på hennes helt fantastiska hus. Så ska jag med ha det inom en snar framtid. Vet inte om jag vill ha ett hus till men en alldeles fantastisk lägenhet! Meniga hon hade så fina kort å bara fick tag i ett kort, kände lite att det var ett budskap jag verkligen behövde få insikt om.

Å det är väl dit jag nådde idag 😂. Men det gick rätt in i hjärtat. Att faktiskt förstå sig själv, å när man väl gör det inte bli arg på sig själv utan släpp det och gå vidare. 

Å när jag kom hem så blev det hemmagjord kebabtallrik. Fira avslut och new  beginning kanske lite morsdag oxå ❤️. 

//med kärlek Qamilla 

Prenumerera


Tills nästa gång…..

Sitter så här kvällen innan sista arbetspasset i huset! Kanske gör en stor grej av det men för mig är det en stor grej. Att faktiskt ta ett kliv ifrån det som inte längre ger dig något. När du kan gå till jobbet och göra det i sömnen är det inte längre utvecklande. Nya brukare är inte längre en utmaning, utmaningar är växande och utvecklande man lär känna sig själv på en djupare nivå. Det behöver inte vara brukarna det kan vara annat. Annat som gör så man INTE hamnar i komfortzonen på jobbet. Vi är vanemänniskor och fastnar gärna i samma vanor och sen när man ser att något kommer förändras och vanorna bryts går man in i rädslor man vill inte bli dragen ut ur sin komfortzon. Man blir tvingad ut ur sin komfortzon livet hjälper till med det. För att man ska vakna upp ut ur vanorna för att förändra. Men man väljer att kriga emot ett krig som kan ta väldigt lång tid. Man kan vinna det krigen men sitter fast i komfortzonen igen. Tills nästa gång!  Å den enda som kan förändra situationen du befinner dig i är du själv. Ditt arbete kommer inte förändras, ledningen kommer inte förändras, kollegorna kommer inte förändras. Ditt klagande och gnällande dränerar dig på energi. Inte ens ditt arbete ska förändras för att passa in i din box lika lite som andra människor. Precis som du ska inte förändras för att platsa in i andras box. Du kan göra det valet så skippa rädslor och lämna din komfortzon. Nu pratar jag inte bara jobb. Man fastnar lätt i en komfortzon i hela livet. Människor kommer ha negativa åsikter om dina val. Men om valen betyder att du kommer må bättre så vem fan bryr sig om dom då det är ditt liv och du ska ha huvudrollen i det. Sen jag va i väggen sist så satte jag gränser för mig själv för att ALDRIG mer hamna där. Detta beslutet med att byta jobb kom hastigt. Jag fick det där mailet om att vi skulle börja och sluta på nya tider. Tidigare och jobba längre. Det va nog för mig kvart över sex hade redan gått över min gräns. Å jag hade öppet mål kände jag fastnade direkt för detta jobbet. Frågade runt lite om tiderna men fick till svar att det inte gällde oss. Men då undrar jag varför fick vi mailet. Å jag tänkte inte missa min chans ut innan dom tiderna hamnar på schemat. Då hade det tagit längre tid för mig att bli fri. Jag har undrar ibland om jag verkligen tog rätt val. Har sagt det förut så fort jag tvekat så har livet visat mig att det är rätt med att visa mig det som jag verkligen vill spy på med råge. Man brukar få ett avslutningssamtal men inte fått och inte ens ett hejdå. Jag vill inte ha möte så glad för det! Jag förstår att jag retar upp dom, men sitter man i en yrekesroll så ska man agera professionellt. Men dom jag har fokus på är dom som faktiskt kommit och sagt hejdå med en kram och lycka till! Å dom som delat med sig av kärlek har fått mig och undra om det varit rätt val. MEN dom som visat mig tvärtom är fler! Så livet visar dig va öppen och se helheten. 

Idag känns det lite som är det verkligen sant, sker detta verkligen? Är det på riktigt? När det dyker upp något så tänker jag på allt nytt som kommer ske. Det kommer bli en helt ny framtid med allt. 

Nu går vi även mot månad tre med kronofogden. När lönen kom så ville jag bara stanna i sängen med täcket över huvudet. Vaknade arg redan klockan fem för jag visste att det inte skulle räcka till allt. Satte mig och mediterade å matade på med massor med affirmationer om pengar. Somnade å vaknade bättre humör och va taggad på att ta tag i det. Hade fokus på vart vi är om några månader. Vi överlevde första så vi över lever alla andra oxå. Sen gjorde jag samma misstag som förra månaden, blev så trött på mig själv igen så fick meditera lägga fokus på vart vi ska sen somnade jag igen. Vaknade å kände tacksamhet istället. Tacksamhet för tak över huvudet, bilen som vi inte fått sålt som är trasig å behöver delar tröttsamt men tacksam, tacksam för alla som hjälper till med att låna ut bil och annat så mycke kärlek sänder jag er alla, tacksam för räkningar som blev betalda, tacksam för maten, ja tacksam för allt. Jag har hittat ett stampa från rituals som jag vill h mitt hår älskar det, lite dyrare kände att kg inte kunde köpa det men gjorde det ändå. Så gissa om jag är tacksam för schampot 😂🥰. Så tacksam så jag nästan vill gråta 😭😂. Så intensivt ska tacksamhet kännas. Så nu taggar vi månad tre! 

Nu ska jag göra lite sensing yoga 🧘‍♀️ sen ska jag sova! 

//med kärlek Qamilla 

Prenumerera


Livet pågår nu! Missa det inte!

Nu har jag bara tre arbetspass kvar på detta jobbet. Idag sa jag hejdå med lite sorg i hjärtat till en del av kollegorna. Lämnade även in min nyckel. Jag känner sån glädje för att packa i hop och lämna det stället. Men kommer såklart sakna kollegor och boenden. En del har verkligen fått en plats i mitt hjärta. Är ändå tacksam för alla möten där, alla har kommit med lärdomar framförallt om mig själv. Framförallt om mig själv. Lärdomar jag är så tacksam för att ha fått. Lärt mig att känna mig själv på en helt ny nivå. Även fått möta sidor av mig själv som jag inte ens visste att jag hade, både positiva och negativa men ser dom negativa som en positiv lärdom. Har tänkt lite sen jag hade dom spänningarna i nacken. Det va som musklerna inte kunde slappna av. Men stress är orsaken men jag känner mig inte stressad i det inre. Men jag har lärt mig skaka av mig stressen. Men jag sjunger när jag är stressad för att försöka dölja stressen för dom boende samtidigt som det lugnar mig själv. Men försökte bli medveten om min stress och kom på att jag har ett stresspåslag i 5 timmar. I hela fem timmar så mycke sång. När jag gör helg och hundra procent så är det nio timmar dubbelstresspåslag för av någon anledning tackade jag ja till att vara samordnare på helgen. Så dubbelt arbete dubbelt stress. Å hur nöjd jag än har varit när jag gått hem så är något galet ändå. Fast man lyckats få ihop alla våningar. Sen har det varit mycke drama på våningen så det har och blivit stress för att man är rädd att göra fel man får ingen hjälp eller att någon berättar för en utan det kommer skit bakvägen. Så man har blivit nojig oxå. För mig va hösten tung där oxå, mentalt. Som sagt det har visat sig sidor jag inte visste jag hade på många olika sätt. Sidor av mitt gamla jag som jag inte längre vill vara. Trodde jag hade begravt dom sidorna av mig själv för längesedan. Men det har jag gjort nu tror jag eftersom jag har valt att flytta på mig. Jag är stresscoach jag ska inte vara stressad för det första jag kan ju det här 😂. Det som jag tycker är tragiskt är att människan inte förstår att när man är i det stresspåslaget att man jobbar med sitt liv som insats. Kroppen kommer smälla till rejält om man inte blir medveten om det. Man tror att man måste prestera och ha sitt liv som insats. Många kollegor som jag mött säkert av en anledning som är sönderstressade men vägrar sjukskrivning. Senast idag fick jag påminna en kollega om att hans liv är viktigare än något annat. Man har känslan av att man sviker jobbet och kollegor för att man väljer att gå hem och ta hand om sig själv. Du ska inte jobba med den känslan. Den enda man sviker är sig själv. Den enda man sviker är sig själv. Man behandlar sig själv som skräp och fast man mår så dåligt så man har svårt att hålla ihop så tror man att man sviker andra. Man blir bemött med en sån attityd för att dom vill du ska ha ångest. Kommoder det för dom kan byta ut dig på 2 sekunder! Mig kan dom inte byta ut för ingen som ger som yogan jag gett dom, ingen som ger dom dessa djupa samtal som jag gett dom eller mindfulness övningarna som jag delat med mig av till både boende och kollegor. Önskade bara att jag fått gjort mer av det. Jag vill inte göra något halvdant antingen allt eller inget! Så om jag hinner ska jag ha ett sista yoga pass på lördag med dom. Göra det lite speciellt tänkte jag.

Jag är så lycklig för att äntligen få släppa taget. Trodde det skulle bra toppen att gå in i huset igen. Det va inte alls som jag hade föreställt mig. Sen jag beslutade att gå så har jag ändå haft en inre känsla som ifrågasatt om det verkligen va rätta valet. Men direkt jag tänkt det så har livet visat mig att det va rätt bara att slippa fucking bussar som har ett eget liv upp dit. Idag tvekade jag å då hade jag en hemsk bussresa hem. Varje bussresa för mig är en traumatisk upplevelse 😂. Haha j det är sant så min själ jublar av ty slippa åka buss. Jag slipper gå upp klockan fem det kan jag säga jublar min själ oxå av att slippa, små skåp, stress, ja som sagt just nu är jag mer glad att få lämna huset och bara ha det gött haj! Jätte tacksam för mitt nya jobb men att få lämna tar just nu över. Jag har haft det bra i huset men det håller mig kvar i något jag inte vill vara i. Livet hjälper till att rensa bort sånt som inte längre ger något men man klamrar sig gärna fast istället för att släppa taget. Egentligen har jag velat gå länge. Sa upp mig i december men blev övertalad att stanna. Till slut ger livet sig ett ultimatum så man inte har något annat val än att släppa taget. Ett mail va mitt ultimatum. Att börja kvart över sex har gått över min gräns, men accepterade det tyvärr. Men ett mail kom att vi skulle börja en halvtimma tidigare alltså i så fall kvart i sex aldrig i livet. Jag sökte jobb allt gick så lätt och snabbt livet visade att det är rätt. Dom sa det inte gällde oss. Men jag tänker inte ha missat min chans den dagen dom smyger in det i schemat. Hade jag väntat så hade jag fått utsätta mig för ännu tidigare mornar. Nu kan jag gå upp halv sex och få den morgonen jag vill ha sen en promenad på 5 min till jobbet. Sen jobba möta brukaren sen hem igen på 5 minuter. Ny energi nya möten nya utmaningar. Känns som jag trampar mig längre och längre ner i korridorerna där jag är nu. Fast nya brukare flyttar in så är det inte längre några utmaningar. Att var där är en utmaning i sig mentalt. Fel utmaning! 

 

Asså maskrosen är så vacker i vilken skepnad dom än är i! 

Tänk alla vackra träd och blommor som bara är så vackra en kort tid. Dom ger allt! 

//med kärlek Qmilla

Prenumerera


Äldre inlägg