Qamilla Nilsson

Att känna tacksamhet är faktiskt svårt. Man är tacksam för sin familj och bla bla bla. Men man är tacksam för allt det där för att man ska. Men sen tar man allt för givet. Man tar allt för givet relationer, prylar, kärlek, vatten, bilen, huset, naturen, sängen, kudden, pengarna ja allt man redan har tar man för givet det ska bara finnas där. Jag har fått äta mig den hårda vägen att inte ta något alls för givet. Jag vet inte hur många bilar som pajat för oss, pajat så man inte haft råd att betala reparation. Relationer har kommit och gått, huset försvann. Ja jag fick lära mig den hårda vägen att verkligen känna tacksamhet för det jag redan har och uppskatta det jag redan har. Det som finns där som ger mig 200 möjligheter varje morgon när jag vaknar. Men mas ser inte dom möjligheterna för allt fokus ligger på att jaga det man inte har, vara avundsjuk på vad andra har, jaga prylar, man lägger sin lycka i prylar och relationer. Lycka av prylar är bara ett kortvarigt lyckorus, relationer kommer man bli besvikna på för det är inte andras uppgift att hålla dig lycklig. Så när dom visar det så blir man besviken och undrar varför inte jag träffar någon som kommer göra mig lycklig. Så man ser inte alla möjligheter man faktiskt har när man vaknar. Du kanske inte är nöjd med där du är då är det bara att göra nya val, man kan flytta på sig, man kan byta jobb, man kan hoppa på den där utbildningen, du kanske redan har den där partnern som redan gör allt för dig, du kanske har möjligheten att duscha och kanske tvätta dig med tvål och Shampoo, du kanske har möjlighet att äta, en kropp att röra dig med, en bil att ta dig dit du vill, du har en kropp som kan njuta av lukt, smak, se fantastiska saker med, en kropp som kan känna uppleva, vara ute på äventyr med, du har huset som ger dig trygghet, ett sovrum där du kan vila, ett kök där du kan laga god mat ja som sagt det finns så mycke att känna tacksamhet och uppskattning för. Tacksamhet och uppskattning ligger inte längre bara på ytan för mig jag är till och med tacksam för personerna som tillverkade min säng, gjorde det möjligt att handla mat i affären, den som uppfann bilen, bussen som tar mig till jobbet, hubbyn som finns där hela tiden och har alltid gjort, mina barn och allt dom lärt mig. Ja att känna tacksamhet och uppskattning är fan så mycke bättre än skam, skuld, ånger, och se det man redan har istället för att hela tiden längta efter något annat. Asså jag vet inte hur kuvad man egentligen har varit, jag vet inte om kuvad är rätt ord ens. Men sovande kanske bakom allt så mycke som står ivägen för att kunna se klart. Vi hatar den egna kroppen och gör inget annat än pratar skit om den. Idag älskar jag min kropp som den är. Jag vill inte byta bort den mot något i hela världen idag. Hade någon frågat för några år sedan så hade jag gjort det direkt för man passar inte in i varken människor eller samhällets lilla box för vad som ska vara normalt. Men idag när jag ser på min kropp så är den inte bara en kropp jag har gått igenom fem graviditeter och förlossningar utan bedövning, min kropp är stark, min kropp har så många funktioner, jag är rörlig och böjlig, min kropps alla fantastiska system och allt sköter sig själv. Jag behöver inte ens komma i håg att andas eller få hjärtat att slå kroppen sköter det själv. Ja kroppen har så mycke som vi tar för givet för man känner man inte passar in i något ideal! Eller passar in i olika relationer för man inte är som det behagar dom. Man är mer påverkad av andra än man tror även all jävla reklam som smyger in i det undermedvetna. Det sker fortfarande med mig fast jag är mer medveten om det idag än vad jag har varit. Hörde någonstans för faktiskt kanske bara en vecka sedan, å det va att man ska börja borsta håret i topparna och uppåt. Nästa gång jag duschade sen blev jag jätte arg på med g själv för jag glömde det. Nästa gång jag duschade kom jag i håg det. Men när jag står där och borstar kommer jag på mig själv, å frågar mig själv va fan jag håller på med. Jag har alltid borstat håret på samma sätt jag har alltid haft bra hår så sån jävla bullshit å började kamma håret som jag alltid gjort. Hörde en annan gång att man ska sälja håret i kallvatten samma skit gör som jag alltid gjort. Man ska alltid gå in och kolla is sig själv. Så jag blev onödigt arg på mig själv för vad någon annan sagt att man ska göra. Du har visdomen om din kropp å vad en gillar, behöver osv. Men man misstror sin kropp och visdomen den bär. Men nu så försöker jag lyssna på mig själv, förutom när något pyser in i det undermedvetna som sen försöker göra sig hört. Tacksamhet och uppskattning ska kännas inte bara sägas på ytan. Vi pratar i vibrationer så vad du säger spelar ingen roll om det inte känns. Så säger du att du är tacksam över din partner men känner dig missnöjd med alla negativa sidor och är missnöjd då är det det du säger. Du går med missnöje å mer missnöjd kommer du bli. Har gjort en film om detta lyssna gärna på den. Följ bara länken 👇

Klicka här för att komma dit 

Å börjar du inte känna tacksamhetkanske du får gå den hårda vägen oxå för att få din lärdom. Du kanske är mitt uppe i det nu oxå. För man hamnar i ett mod som säger ”jag drabbas av allt” istället för att vända på kakan och hamna i ett mod för ”jag är tacksam för allt jag har i mitt liv”. Det tar ett tag att få med känslan i tacksamhet. Så man får ge sig själv tid. Jag började med ty tacka för 3 saker varje kväll sen på morgonen oxå. Jag försökte hitta saker utöver familjen hemmet och detta vanliga för att verkligen få med känslan av tacksamhet och uppskattning. Tex vad gör min kropp för mig, vad gör min bil för mig, vad ger mitt jobb mig osv. Tillslut så börjar det vända! Nu är jag till och med tacksam för bladen och blommorna i träden ☀️🤍. Så börja praktisera tacksamhet!

//med kärlek Qamilla

Ja då är vi på väg mot månad två. Trodde aldrig jag skulle längta till 27 varje månad och lönen för att betala räkningar. Har längtat till 27 för pengarna kommer. Sen har man ändå tänkt brist så pengarna har tagit slut innan dom ens kommit in på kontot. Å det där är den sämsta affirmation ever så sluta med den om du oxå kör den på repeat! Granska alla dina affirmationer och känslor du har i din relation till pengar. Men iaf loggade in på hubbyns kronofogden igår å hans är nåbart bara 6 månader kvar och fem efter dom dragit på denna lönen. Så stolt över oss att vi faktiskt gör detta tillsamman å pratar och kommer fram till samma lärdomar. Kan dom dra 16 000 kr från oss så kan man lätt spara 5000 var sen. Resan med pengar har gjort så ont så ont. Man har försökt fly i så många år ifrån fogden inte velat se det heller. Man ville heller inte se för man vet ju att man är där man är pga sig själv, man är ju där man är för valen man en gång gjort. Å man kan försöka fly och kriga emot men det är en flykt du aldrig kommer vinna. Det kommer stå öga mot öga med dig en dag och den dagen kommer du stå som mest sårbar för att du ska lära dig! Sen är väl frågan om man väljer att lära sig eller om man hoppar ner i offerkoftan. Att välja offerkoftan är att välja att fortfarande blunda, att dränera sig på energi och fortfarande försöka fly tills nästa gång du står med samma skit och stirrar i ögonen. Men man väljer själv hur många gånger man vill vara med om samma skit. Jag har valt att gå igenom denna skit alldeles för många gånger. Men nu har det gjort ont en gång för mycke. En del saker kan man inte bara släppa taget om utan man måste ta sig igenom det. Men ser man vad som finns där framme och känner känslorna när det äntligen är över så vet man vart man vill. Det spelar ingen roll vad man försöker fly ifrån så är det en flykt du aldrig kommer vinna. Även om det gör ont så ta dig igenom det. Detta har varit en så nyttig läxa att lära och den kommer ta mig framåt. Hade jag inte varit med om allt som jag varit med om så hade jag inte varit där jag är idag. Bara detta med pengar har varit fruktansvärt, och en intensiv resa har det gått bra så har det verkligen gjort det har det gått dåligt så har man varit nere på botten av botten och vänt igen. Det som väntar nu är många magiska stunder många mirakler. Jag älskar mitt liv och min framtid nu. Är tacksam för insikten att jag faktiskt insett att jag bestämmer själv över mitt liv och hur jag vill leva det. Å mina demoner ska få gå sida vid sida med mig så tacksam att dom visar mig vägen hit. Jag kunde valt offerkoftan men jag har alltid hatat att se mig själv som svag, att jag inte klarar mig själv, svag och beroende av andra, jag har aldrig mått bra av att vara på botten jag har alltid velat ta mig upp igen. Men varit svårt när man inte vetat vart man ska. När man är matad med alla dessa negativa affirmationer, man blir satt i olika fack, tror på sig själv är det sista man gör, man ska prestera bli pryd vara en duktig flicka vara tyst och sitta stilla med benen ihop. Man ska inte tänka på sig själv, man lär sig att inte älska sig själv är du en storlek för stor får du handla kläder på dom tjockas avdelning, har du inte topp betyg så är du kass kommer inte in på det du vill, du ska bli en lydig anställd som snällt ska vara lojal mot ditt jobb men får du samma lojalitet från ditt jobb?  Går du emot så är det dig det är fel på. Så ja det är svårt att bryta sig loss från ett liv i allt det där. Å allt det där står ivägen för din klarhet. Sen har vi våra rädslor som oxå står där som en bromskloss jag har låtit mina rädslor styra mitt liv åt helvete för länge. Man är sin egen bromskloss i all flykt, rädslor, ältande ja det är ett tungt bagage att bära å man fyller på å fyller på ondare och ondare får man i själen. Man tror man har satt gränser för sig själv men sen låter man ändå människor behandla en som skit så dom gränserna existerar inte. Vi är oxå vanemänniskor, vi fastnar lätt i saker och hatar förändring. Förändring sker när du behöver ryckas upp ur det du fastnat i. Men det man då väljer är att gå in i ett krig, ett krig för att få den som det brukar vara istället för att se vad kan man göra istället? Är man inte nöjd går det alltid att flytta på sig, eller tänka nytt. Det har varit fruktansvärt att se hur man har behandlat sig själv och även när man ser hur man har tillåtit andra att behandla en som skit. Första gången jag hörde att man skulle ta tillbaka makten över sitt liv så trodde jag att jag hade det redan och fattade inte vad det betydde. Idag inser jag att jag inte alls hade makten över mitt liv. Jag hade ingen makt alls över mitt liv den hade jag delat ut till alla runt mig. Så påverkad av andra och vad dom tyckte och tänkte, lyssnade på det. Byggde upp fasader för att passa in och hålla människor nöjda. Ältade det förflutna. Så nä jag hade ingen makt över mitt liv. När jag började ta tillbaka den då fick jag effekt. När jag drog tillbaka min makt från människor jag pleasat, förminskar mig, när jag började skala av alla fakeverisioner så gav det effekt. Ingen positiv effekt kände mig inte älskad innan men efter den resan så har jag aldrig känt mig så ensam och hatad. Människor började spy galla över mig och mina val. Hade svårt att tolka detta först, för trodde ju att alla jag hade runt mig skulle vara min hejarklack. Trodde inte jag skulle få en klubb av haters. Man tacksam för dom oxå för det på deras energi jag sitter här och är lycklig idag. Skulle vilja veta hur dom mår? Eftersom dom fortfarande är där bak å hatar så antar jag att bitterheten äter upp dom. Och enda anledningen dom brydde sig om mig va för att jag pleasde å höll på. Så jag är hellre ensam och hatad än omringad av människor som bara accepterar mig bakom fasader. Men nu är jag inte ensam för när man stänger dörrar så öppnas alltid nya. Å dessa nya dörrar där är jag mig själv och passar det inte någon ja då kan dom dra åt helvete med en gång. Dom kan joina min klubb av haters, ju mer dom blir desto mer energi att gå framåt får jag. Som sagt gillar inte se mig själv som svag, gillar inte heller att bli underskattad. Det är ändå lite roligt när människor underskattat mig dom blir något överkörda sen står dom där med näsan i vädret. 

Maskrosbarn, maskros vuxna vi alla är med om trauman i livet. En del direkt dom föds andra inte förrän senare i livet.

Vilket som så sitter du här i dag och läser detta inlägg. Du har överlevt du har överlevt allt du varit med om. Hur många gånger du än blivit trampad på så har du på något sätt hittat din styrka! 

Men sen väljer många att bära med sig sitt bagage genom livet. Kanske även fastna i en offeroll, istället för att se styrkan man har haft genom livet. Sett styrkan du haft för att ta dig dit du är idag. Ärren du har, har format dig till den du är idag. Men ärren du bär kanske du river upp ibland, med att gå och bära runt på ditt bagage. Med ditt ältande, din ilska, ditt hat, din skam, din skuld, din ånger så är ärren fortfarande öppna sår. Dom gör ont, som skaver dom hindrar dig från att leva ditt liv. Ältar du fortfarande mobbarna för 20 år sedan så låter du dom fortfarande mobba dig. Det är en mobbing som du ständigt trycker repeat på! Släpp ditt bagage och ge dig själv- din själ och din kropp en chans till läkning. 

Även relationen till dig själv du ska vårda, du ska se, du ska ta hand om den där maskrosen låta den blomma, låta den njuta, låta den leva, låta den känna kärlek, låta den känna sig älskad! Och det är bara du och bara du som kan förändra valen du gjort som tagit dig dit du är idag! 

Du kan välja att vakna i morgon och bestämma dig för att denna dagen ska jag inte längre bära mittt bagage, denna morgon kan du välja att inte trycka ditt liv på repeat. Denna nya morgon kan du vara tacksam för att du faktiskt fått en ny dag, en ny chans att skapa något nytt!

 

Vi pratar i vibrationer. Det vi sänder ut i känsla får vi tillbaka. Å vi har så mycke fokus på saker vi inte vill ha in i våra liv. Å vi är i många negativa känslor som skam, skuld, ånger, hat, stress, ilska, ältande, rädslor man behöver ju inte vara i allt samtidigt men vilket som så befinner man sig i en låg vibration och skapar sitt liv med det. Man ska ha med ord, tanke, känsla och dom ska vara i linje med varandra. Men med alla negativa affirmationer man har matat sig själv med så är allt i linje men på ett negativt sätt, en låg vibration. Så när du säger du misslyckas med allt du gör så har du fått med känslan i det ett exempel. Har du en destruktiv relation till pengar å säger jag är rik så har du inte med varken känslan eller tanken i det. Tankarna börjar vandra med både det ena och andra nä jag är inte rik jag får bara räkningar å mer räkningar. Då är du inte i linje med det du säger tänker och känner. Så det man sänder ut kommer ge dig mer räkningar för det är just det du säger du vill ha. Universum pratar i vibrationer och hör din känsla jag vill ha mer räkningar. Så det är där man ska förändra. Det är law of attraction. Du får det du attraherar. Så bli medveten om vanor mönster beteenden du har som gör så du skapar ditt liv ur en negativ känsla! Jag har själv levt många år i en låg vibration. Men ju högre vibration man är i desto bättre mår man. För visst mår man inte bra i alla dessa negativa känslor och ältande. Man vill ta sig ur men man vet inte hur. Men när man ser vad man möter så backar man oxå. Å alla dessa negativa affirmationer som man lär sig redan som barn. Hela samhället hjälper till med att hålla dig i en låg vibration. Destruktiva föräldrar, vi lär oss om annorlunda av mobbarna i skolan, man hamnar i fack av skolsystemet, man hamnar i rangordning av arbetslivet. Man ska tro den med mer pengar status prylar är värd mer så man förminskar sig själv och tror man själv inte kan komma dit. Man pleasar för att passa in, man låtsas vara något man inte är för att man är rädd för att bli ensam. Ja att leva ett liv ur en låg vibration är inte lätt å man är tom på energi stressen kanske har gett värk i kroppen. Om man ältar mobbarna så har dom fortfarande makten över ditt liv. Läk så att du kan släppa taget och höja din vibration sen skadar det inte att lägga till lite badass vibes 💪. Sätt gränser, börja säga nej, välj det som är bäst för dig. Ju mer du skalar av desto mer höjer du din vibration. Ju mer du affirmerar positivt desto mer höjer du din vibration. Tillslut märker man när man är i en låg vibration och kan då medvetet vända den. Dina triggers kommer visa sig tills du fattat att det är i ditt inre det sker. Att du själv har skapat det med allt du sänder ut. Svårt att tro jag vet jag hade svårt att tro jag själv skapade mitt liv men nu fattar jag för livet och känslorna nu ser inte samma ut som det gjorde för er halvår sedan. Jag går och lägger mig lycklig och vaknar lycklig. Jag har sett att det är jag själv som skapar min lycka. Men så länge man lever i en låg vibration så lever man i en ständig jakt på lycka. Man tror man kommer hitta den utanför sig. Man behöver oxå stryka alla andra ur sin egen ekvation, på många olika sätt påverkan av andra, bekräftelse, uppmärksamhet, man jämför sig med andra man lägger sig i vad andra gör och valen dom gör hur dom lever sina liv som sagt bort med alla andra. 

Har gjort en film på youtube oxå följ bara länken 👇

Klicka här för att komma dit  

Jag själv har bara 7 arbetspass kvar sen ska det bli jävligt gött att få packa ihop och lämna det där stället. Ska bli gött med nytt, ny utveckling, nya utmaningar, nya kollegor, ny chef, nya brukare, nya vägar ja jag är verkligen laddad för detta. Ska få träffa dom på gården åker jag om någon vecka. Ska käka och aktiviteter. Jag börjar bli lite nervös samtidigt som jag är så förväntansfull. Jag går till jobbet med den energin och överlever med den på jobbet. Det där stället befinner sig i en låg vibration därför måste jag släppa taget kommer komma utmaningar på det nya stället oxå men det va en helt annan atmosfär där. 

Det är vår och så mycke liv barn, människor, djur och deras barn, blommor träd ja så fantastiskt!! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

//med kärlek Qamilla

Så länge sedan igen! Men jag har försökt så många gånger att blogga men har haft fel känslor, lätt att skriva något man kommer ångra då. Men nästa steg på min resa va att byta jobb till ett jobb där jag kan vara 100% på. Där jag är nu klarar jag inte ens 65%. Just för att få jämnvikt i lönen och det fogden drar. Månad ett har vi klarat så här långt! Det sved när lönerna kom. Har funderat så mycke på just den läkningen, läkningen till pengar. Man föds in i en destruktiv relation med bla pengar. Man får lära sig pengar växer inte på träd, ska jag skita ut dom pengarna, man blir visad man ska låna pengar och allt detta blir ens verklighet! Pengar har en negativ klang om man inte har någon positiv relation med dom! Tjänar någon pengar så säljer dom förmodligen knark, tjänar någon pengar och skryter om det så har man heller inget snällt att säga om det. Men så länge man har det tänket kommer man aldrig få in mer pengar man kommer alltid tänka brist! Så jag är trött på denna cirkusen jag hela tiden upplever med pengar! Så jag funderade på hur jag skulle ta mig ur detta. Insåg att en del saker kan man inte bara släppa taget om utan man måste faktiskt ta sig igenom dom. Man vill inte det man skyddar sig gärna och försöker fly istället. Så man lever i ett tillstånd kamp eller flykt hela tiden och det bygger på den inre stressen! Så insåg hur ska jag kunna ta mig igenom detta en gång för alla?! Jo jag måste ju så klart bli av med kronofogden å vilka steg måste jag ta för att komma dit. Ja första är ju iaf sluta fly, det går inte det kommer ikapp en hela tiden! Jag har mina mål där framme att fly tar mig inte närmare dom! Därför måste välja att gå resan fram dit och göra val som tar mig närmare. Så mötet på konsument startade en process i mig. Samtidigt fick jag ett Mail från chefen att vi skulle börja en halv timma tidigare och gå en halv timma längre. Alltså börja kvart i sex när man gör dag och sluta kvart över tio när man gör kvällen. Det där strider emot mina gränser jag satt för mig själv så jag sa hell NO! Sökte jobb å det gick fort på en vecka hade jag nytt jobb! Men iaf kollade upp lite men arbetsplatsen sa att det gällde inte oss men min undran då är varför kom mailet då till oss 🤔. Jag tackade ja till jobbet för tänker inte vara kvar när dom smyger in nya tider i schemat! Sen att jag behövde en 100% tjänst för att maxa lönen! Men sen när jag har tänkt efter så är nog det bara ursäkter jag fick för att kunna lämna. Ska jag vara helt ärlig så har jag ångrat mig sen dag 1 när jag valde att gå in i det där huset igen. Trodde jag hade det bra men det va bara bekvämt. Man står och stampar på samma ställe där å brukarna bara glider längre och längre bort! Man får mer uppgifter som gör så att brukarna liksom bleknar bort. Brukar fokus nä det vill jag inte kalla det. Allt man gör med brukarna blir stressigt för man ska hinna göra allt annat som måste göras annars åker man ner till chefen, personalen älskar att sätta dit varandra oxå liksom inget team. Finns inga vikarier och ingen undrar varför! Men iaf detta va min biljett ut jag hade önskat som dom sa att ovaccinerade ska flyttas på. Jag visste att det inte skulle bli så men jag önskade tro mig jag önskade! Å varje dag varje dag så får jag uppleva något som ger mig känslan av att jag är tacksam jag valde att lämna! Känslan av harmoni på arbeta platser har man direkt när man kliver innanför dörrarna! Ett första intryck är så viktigt! Å jag har känt att HÄR VILL JAG VARA på två ställen under mitt arbetsliv på stavregården och lextorps hemtjänst. Fattar inte själv jag valde bort stavregården! Å nu är jag glad och tacksam för jag valde rätt! Jag är så glad för att jag fått mitt nya jobb som ska bära mig framåt. Men det jag firar är att jag valde att lämna det som håller mig kvar i något jag inte vill vara i. Å det blev ett dramatiskt avslut. Jag hade lovat att vara samordnare under sommaren frågat mig varför flera gånger oxå egot vill ha status! Så va så rädd att möta deras negativitet efter jag berättat för tro mig jag vet jag känner dom. Blev sjuk i samma sväng så det fick landa hos dom innan jag facade det. Dom hade fått för sig jag sökte jobb men det va inget jag gjorde förrän det mailet kom samma vecka som jag va på konsument! Men jag behöver inte förklara mig å absolut inte för någon som ändå inte tänkt lyssna. Å jag tänker inte vara kvar i något som håller mig borta från dit jag vill komma för att behaga någon annan. Gör man det så väljer man bort sig själv. Å det stället drar fram mina sämsta sidor jag har stängt dörrar till drama och skitsnack men där är det väldigt svårt att hålla sig ifrån. Men fått så många lärdomar om sig själv, livet och andra så är tacksam! Å denna gången finns det INGET som kommer få mig att gå tillbaka igen! Jag har tröstat så mycke personal  där man stämplar in och ut. Fått stå kvar i timmar ibland, jag har gjort yoga med personal och brukare å det är det jag hade velat gjort mer av där på arbetstid. Jag va hälsovägledare men skulle väl bara låta fint på pappren att man iaf har en. Det fick mig oxå att tänka tar dom inte vara på min kunskap så behöver dom mig inte där alls. Bättre jag delar med mig den där dom vill ha mig! Hela mig! Så jag känner en sån befrielse i hela min själ och har nedräkning. När det gäller det andra jobbet så är allt så enkelt allt bara klaffar. Skrev papper på ledig dag provade kläder då hade jag ledig dag allt har bara stämt. Jag har oxå lagt qi gongen klasser på hyllan ett tag. Å jag kommer även lägga youtube på hyllan ett tag. Jag inser att jag har gjort allt baklänges. Jag skulle gjort mig av med fogden innan jag kastade mig ut och började den resan. Jag hoppade ut från ett höghus utan något att landa på och den smällen har gjort ont men ack så viktig läxa det varit att lära sig. När man ser och kan släppa uppåt, ser sin framtid, ser den friheten så har man kommit ur tillståndet att leva med kamp och flykt mood hela tiden. Jag är så trött 😪 så trött, från att gått som en fiolsträng ständigt på nålar från att faktiskt gå och lägga sig lycklig och vakna lycklig, man är så avslappnad så man somnar. När man inte längre bär på allt när man äntligen har släppt hela sitt jävla bagage så blir man så avslappnad. Känns som man ständigt rökat på 🤭🫣. Man verkligen bara sitter och ler går och ler. Pratar med fåglar ser färger så klart haha kanske skulle jämfört med att käkat fungus 😂. Liknar kanske mer det. Livet har blivit väldigt enkelt. 

Man måste våga bryta med det som gör så man sitter fast men man är så rädd för att lämna bekvämligjetzonen, så man ser inte ens lösningarna man vill inte se dom. För man vill inte kliva ur därför är man fast, man trampar gyttja med ångest, depressioner, sjukdom man känner att livet står stilla. Istället för att göra nya val kanske man tar alkohol, röker, shoppar, drama jagar bekräftelse och uppmärksamhet i det yttre och dom valen kommer inte heller ta en dit man vill vara. Jag ser så klart nu jag ser min väg! Jag förstår varför allt har blivit som det är just nu! Pga dåliga val man en gång gjort och dom kommer att komma ikapp en tillslut, och förhoppningsvis kommer man till insikt att ta sig igenom dom fortare än jag gjort. Jag blir snart 50 jag känner mig inte som det har aldrig varit piggare, böjbar, full av energi och taggad på livet som jag är nu! Har varit en fantastisk resa med många djupa dalar men nu önskar jag att jag hade njutit mer av den än vad jag gjort, känns som den snart är över inte över över för resan tar nog aldrig slut. Man utvecklas hela tiden och ens drömmar förändras. Men lärdomen jag fått så vet jag hur jag ska göra när livet ger mig citroner 🍋. 

 En dag jag tog med hubbyn på bussen till spikön. Vovve och hubby lika rädda på bussen 😂🤦🏼‍♀️🙈

 

 

 

 

 

 

 

 

 Vaknade en dag med så jävla ont i nacken! Kunde inte röra den åt något håll. På natten så fick jag dra mig i håret för att få med huvudet runt. Jag har fött 5 barn utan bedövning å det är många timmars förlossnings arbete på alla fem. Det där med att det ska gå lättare ju mer barn man fått är inte alltid sant två tre dygn har jag legat alla gånger. Men iaf jag hade hellre velat göra det igen än ha den smärtan i nacken fy fan! Kunde inte vara på jobbet gick dit hade en tung dusch å sen fick jag gå hem. Huvudet va så tungt att bära! Så nu är jag extra tacksam för min kropps rörlighet inget man inte ska ta för givet heller!

 

 En brukare kommer in med dessa tofflor å jag blir kär måste bara ha såna 😂😍

 

Min minste med flickvän har varit på spa jag frågade honom om han kollat toarullen för jag älskar det 🥰. Har glömt fråga honom vad han tänkte när jag sa det, jag fick en bild men inget mer så hans tanke va säkert lika crazy som vanligt 😂 

 Hubbyn blev firad något sent på sitt jobb med tal och allt 🥰

Barnen hade gjort ett fantastiskt fint häfte. Tänk vad mycke kärlek barn har att ge ❤️ 

 Livet är fucking magiskt! Släpp allt och börja njuta av det!

 Yoga och vovve är med såklart ❤️. Han bäddar ner sig där han får plats 🥰

 Ledig helg 👏🥂

 Fick present av som och flickvän som tog en sväng även till Ullared. Tacksam 🙏

Vi blev även bjudna på mat! 🍕 

//med kärlek Qamilla

Ja i helgen så har vi tagit två steg mot friheten ur bojorna till kronofogden. Första är att vi stängde igen dotterns del av huset. Sen hon flyttade har vi haft det som förråd, men typ bara samlat skit där inne. Så va väldigt skönt att få rensat. Sänkte hyreskostnaden med att stänga där 🙏. Min känsla i det inre med att faktiskt se så hör klart är frigörande i sig och jag önskade väl att vi skulle tagit dessa besluten för längesedan. Men man sitter så fast i komfortzonen och sina rädslor. Man vill inte förlora något men det är inte att förlora något. Det är att man behöver lämna det som inte längre ger en något för att nytt ska komma in. Å där framme när vi är klara så kommer vi kunna bo vart vi vill å gissa om jag ser fram emot det ☀️. Så mycke som jag ser fram emot där framme nu. Har aldrig sett det förut men nu ser jag det klart och tydligt. Å jag vill dit! En del av besluten nu är absolut inga lätta beslut men jag vet vart dom kommer leda så därför tänker jag inte kramp hålla fast i det gamla. Det måste bort ut ur mitt liv. Så första stegen har tagits på våran nya väg. Så fantastiskt.  

Å på en ny väg kan man inte gå med gamla skor. Man kan inte gå en ny väg med samma gamla vanor mönster och beteenden. Man måste bryta och göra nya val. Jag har rensat så mycke i mitt inre oxå. Släppt på all skit och saker man trodde va sanna, det är mycke man har fått lyssna på som inte varit sant. Jag har skalat av så mycke! Å bara detta året har hänt så otroligt mycke. Månaderna som gått på 2022 är inte många men så fucking intensiva. Jag är alldeles utmattad av denna mentala berg och dalbanan. Jag har alltid varit tacksam för mina ben och fötter för dom är med om så mycke och gått många mil genom åren. Men våran själ då hur långt har inte den gått och hur mycke har inte den fått vara med om. Så många dalar men oxå lika många toppar. Ibland så trasig så det känns som man inte längre håller ihop. Ibland så hel så man svävar på rosa moln. Alla sår som man sen själv kastat salt i med sin självmobbning och matt varken trott på sig själv eller lyft sig själv. Alla människor som man tillåtit ha makten över det egna livet, blivit tagen för given, hugg i ryggen. Även av nära relationer. Svek ja själen har fått varit med om mycke å i många år så hjälper vi den inte direkt. Vi gör val som fortfarande är skadande för våran själ men oxå kroppen. Vi litar inte på oss själva, man kan inte ens lita på sig själv och att man gör det som är bäst. Man väljer det som är sänts för en själv. Man har fått för sig att alla andra ska gå före en själv. Man är körd att självmobba redan sen barn å skolan hjälper inte till heller med att man ska behandla sig själv bättre. Ja dom jag programm för allt möjligt men inte för att höja den egna självkänslan. För hur ska dom kunna lära ut om dom själva jobbar med en låg självkänsla och självmobbning. Precis som hur ska våra föräldrar lära oss det om dom heller inte varit nöjda med sig själva under deras livstid eller själva har skadebeteende för mig nu är skadebetende allt som skadar dig själv beroenden, självmobbning, ständigt banta och aldrig vara nöjd med sig själv, ja hela den här destruktiva relationen till en själv. Man ser inte heller hur det skadar självet. Är det alkohol så har man roligt för stunden men man bryr sig inte om hur mycke det skadar. Men beroenden kan oxå vara draman, självmobbning, såja bekräftelse och uppmärksamhet. Olika känslor fast men tror och ser inte att det kanske är ett beroende. Å man ser inte hur detta destruktiva bryter ner ens själ. Även destruktiva relationer kan man vara beroende av att man söker upp relationer där man blir behandlad som skit. Å gissa vad det gör mot dig själv. Man sätter liksom inga gränser för sig själv utan man lever i allt detta. Utan att faktiskt se vad man gör. Stundvis ropar din själ på dig å du känner dig trött på att leva som du gör med vakna nätter, inre stress, ångest, draman, känslan av att alltid behöva prestera och vara andra tillags. Man tänker jag ska göra en förändring så väljer man en ny väg men det händer inget för man går den nya vägen med gamla skor, gamla glasögon och gör samma val har samma vanor, samma beteenden samma mönster. Man behöver helt enkelt kasta sitt gamla jag och sitt gamla tänk. Rasera sitt gamla jag totalt. Detta är inte gjort över en natt tyvärr. Man har så mycke man tror är sant som man ska lära sig nytt om, sluta självmobba och prata illa om sig själv, säga nej, sätta sina gränser, ta hand om sig själv, är helt nya saker att ta in som man måste lära sig på nytt. Att ställa sig frågan vad vill jag med mitt liv å sen svara utan att vara påverkad av andra eller sina rädslor för det där begränsar oss. Men oxå att man tror på sig själv å kan lita på sig själv att man kommer ta sig dit man vill. Man kommer få lämna så mycke bakom sig som oxå kan vara ett hinder om man lever i rädsla att förlora något/någon. Men varför klamra sig fast i något som skadar en själv? Ja att få nya ögon att se med på resan är oxå bra men inte ögonen som ser i det yttre utan ögon som ser in i det inre. Dom har man skyddslappar på för man vill inte in å rota i sig själv. Men man behöver öppna dom för att få den riktiga synen för att få klarheten. Mina mål som jag har är att kina äta vad jag vill vart jag vill med vem jag vill hur många gånger jag vill utan att tänka brist på pengar, friheten att göra vad jag vill med vem jag vill vart jag vill hur många gånger jag vill, friheten att kunna bo var jag vill, friheten att kunna välja det som är bäst för mig. Då kan jag inte hålla mig kvar i saker som håller mig fast i det gamla, eller personer som håller mig kvar i det gamla eller platser som håller mig kvar i det gamla eller ha gamla vanor mönster och beteenden som håller mig kvar i det gamla. Jag var rädd för att uppleva alla dessa känslor igen men nu är jag glad och tacksam att vi valde detta. Å att jag ser det för jag kan inte komma dit jag vill så länge jag motarbetar kronofogden jag måste arbeta med dom för att komma från dom. Å nu så här när jag landar så är det mycke lättare väg att gå. För att ständigt behöva ha dom som ett hinder ifrån mina mål, som jag själv gör som hinder med att välja att klamra mig fast eller välja gamla beslut är en tung väg att gå som jag har klamrar mig fast i alldeles för länge. Man gör det mot sig själv. Så insikter kan göra jävligt ont men ger frid när man ser vad det kommer göra för en själv där framme. 

Är tacksam för mina ben och fötter oxå hela min kropp faktiskt. När man tänker på hur kroppen fungerar, asså alla celler alla kroppens system, vad alla organ gör, ditt hjärta, dina lungor ja hela du har du funderat på vad ditt hjärta faktiskt gör för dig eller vad som händer i din kropp vid varje andetag, eller hur mycke du faktiskt kan uppleva med din kropp, vilka äventyr du kan uppleva med din kropp? Du är ett levande mirakel och din kropp har du fått som en bil för att kunna uppleva. Du har inte fått din kropp för att skada dig själv och välja allt detta destruktiva med. Spelar ingen roll hur den ser ut du har fatt lära dig om annorlunda och att det är fel å att man ska döma annorlunda man ska hata sig själv om man är annorlunda, man ska längta efter att bli något som man innerst inne inte ens vill vara eller bli. Så sluta lyssna på det där och njut av att faktiskt ha en kropp som ska leva detta livet med dig och uppleva så mycke fantastiska saker med så få slut på alla självskadebeteenden hoppa i nya skor och gnugga dina inre ögon för att få dom att vakna och se vilken fantastisk varelse du är!

Idag är det sommartid. Å att få ta en promenad med solen alla djur och fantastiska blommor. Som sagt så tacksam över hela min kropp som kan se höra känna uppleva allt detta 🙏

 Igår tog vi lunch ute 🙏☀️

 Livet 🙏

Dom va fyra å jag fick komma så nära inte ens vovve skrämde dom 😍 

 

 Å en trött tilltufsad nyvaken tussilago tittade fram ☀️

Å det knoppas i många träd nu. Moder jord föds på nytt med nya blad precis som du ska ta på dig dina nya skor å väcka dina inre ögon, å födas på nytt. Gå mot dina mål och ”kör” över det som stoppar dig på vägen. Tappa inte fokus på det som sker med andra runt omkring dig det är distraktioner som vill få dig på fall.

Ja å det andra steget jag tog kommer när jag vet hur resultatet blev av det och varför jag tog det steget.

Tack livet för en ny fantastisk dag 🙏

//med kärlek Qamilla

Ja livet idag tog det lång tid innan jag kunde tacka för en ny fantastisk dag. När jag gjorde det så va jag tacksam för en ny dag, samtidigt som jag är splittrad i en otroligt dålig dag. Idag hade vi möte med konsument. Har inte känt att jag mått dåligt över det som sker just nu. Men igår så insåg jag att jag kommer få uppleva samma sak som sist. Jag kommer förlora allt en gång till. Men det som känns tryggt denna gången är att vi iaf har tak över huvudet. Nästa månad kommer dom dra 10 tusen från hubby och 9 tusen från mig. Vi kommer ha 14 tusen kvar med en hyra på 9 tusen. Vi handlar mat för ca 2 i veckan. Ja det där spelar egentligen ingen roll för man behöver inte vara matematiker för att se att det där inte kommer varken gå runt eller hålla i längden. Så insåg igår att jag skulle få möta samma smärta igen. Sa till hubbyn innan vi somnade igår att jag orkar inte detta en gång till. Jag vill varken uppleva eller känna detta en gång till. Vaknade i morses som en fiolsträng. Spänd som fasiken å det ledde såklart till huvudvärk. Jag mediterade, jag skakade, jag gungade, kastade bort telefonen och satte mig i solen, inget hjälpte. Bett uppåt om att få svar men kände att jag förmodligen blockerade dom svaren. Gått och sjungit idag på en låt oxå the river so deep. Gick in och hämtade telefonen tänkte jag skulle lyssna på den texten. Ju mer jag lyssnade ju mer insikter kom. Ju mer insikter som kom desto mer kunde jag slappna av. Jag visste precis vad vi behöver göra tillslut gjorde låten mig så glad och lättad. Men samtidigt så ledsen. Jag gick med stormsteg in i den smärtan som jag inte ville möta. Gick in i det uppvaknandet som jag inte ville möta. Jag vet precis vad vi måste göra nu. Kommer bli en tuff resa men måste möta den måste rida ut den för att komma dit jag vill. Jag vet vart jag vill men så länge jag krampar i det som är nu så kommer jag inte dit jag vill. Jag har förskjutit lidandet åt helvete för länge. Skulle fixat detta redan när vi flyttade hit. Men nu ska skyddslapparna bort och jag ska surf mig i mål på denna stormen en sista gång. Denna gången ska jag verkligen i mål. Sen när jag vant mig vid tanken att faktiskt göra detta så blev jag avslappnad som en soffpotatis. Hubbyn är med mig på min resa men jag är längre än honom i det inre. Så tänkte hur ska jag säga detta till honom. För han är inte där än. Men jag tänkte det är lika bra att berätta sen får det ta den tiden det tar för honom. Han kom hem å jag berättade min plan. Han förstod men och är med på det men inte riktigt hans inre. Det får t den tiden det tar. Men han förstår att för att komma till ett liv vi förtjänar och är värdiga måste detta ska nu. Jag känner mig så lättad själv å jag vet att han kommer komma dit oxå. För ny har vi accepterat det det är nu vi kan vänd det. Det är nu det blir bättre. Jag vet oxå att när man tror man nått botten och det inte kan bli värre som blir det just det. Det finns en botten av botten! Så nu kan det bara bli bättre! Kommer inte berätta min plan än men det kommer stegvis. Men du vet ju redan för du har redan satt bollen i rullning å jag ser det nu. Så jag är tacksam till livet trots det kommer vara tungt stundvis men jag vet vart jag ska å det är där mitt driv kommer ligga. Så det gick bra hos konsument vad jag vet men vad som hände där spelar ingen roll egentligen utan den klarheten som skedde innan. Det som skedde i det inre är det som spelar någon roll. För hade inte det skett hade man fortsatt skjuta lidandet framför sig med att inte acceptera och tycka synd om sig själv. 

Jag är så glad och tacksam att ha honom där fast han ligger lite efter så gör vi det tillsammans. Å vi har gått igenom så mycke tillsammans. Men oxå på olika nivåer för oss själva men alltid så har vi möts där framme igen. Förr glömde vi av varandra å gick in i varsin bubbla men det gör vi inte längre vi går in i samma bubbla och tar oss igenom det tillsammans för fast man inte är på samma nivå så behöver man varandra ändå. Så bättre ha varandras stöd än ensam ta sig igenom något. Vi har glidit isär så många gånger när vi stängt in oss i varsin bubbla. Det har oxå varit en lärdom. Men jag tackar dig livet att du gav mig honom. Jag älskar sättet han älskar mig på. Att få vara sig själv i sina bästa stunder men oxå i sina sämsta å att fortfarande vara lika älskad. Å när jag inte ser klart och bryter ihop så rycker han upp mig igen jag får lite skäll men behöver den sparken i röven för att komma in i min power igen. Ja livet du visste vad jag behövde när du gav mig honom. Jag trodde det inte skulle vara lätt att leva med mig. Men han har visat mig motsatsen. Det är människorna runt mig som inte accepterat mig för den jag va. Dom ville jag skulle förändras för att passa in i deras liv.  

Tack livet för allt vackert som faktiskt är gratis att uppleva. Känns som jag kommer födas på nytt nu precis som Gaia gör nu. Så fantastiskt att uppleva.  

Så vacker 😍 

 Klarblå himmel är oxå helt fantastiskt att uppleva. Jag värdesätter helt annat nu 🙏

 You are the light ☀️

🤍🖤 

 🖤🤍

Asså blommor 🌷 

//med kärlek Qamilla 

Ja livet sparkar undan fötterna på oss gång på gång nu. Försöker som sagt va att inte hoppa ner i avgrunden av bitterhet igen. Nu fick hubbyn beslut om att dom ska dra 10 tusen i månaden på honom oxå. Så många negativa tankar som har kommit upp! Jag är så arg på mig själv och valen jag gjort, vi gjort. Men fogden tog vårat hus sålde det och vi fick vinstskatten på 70 tusen som har gåt till fogden nu. Försöker läka och ha fokus på dit jag ska och alla fantastiska saker jag har i mitt liv. Nu ska dom dra 20 tusen i månaden jag har lite panik för det. Fått säga upp allt typ. Har svårt att inte tänka brist och få panik på mat och kläder. Jag vill verkligen inte hoppa tillbaka 10 år så vi levde då. Har lite panik och ångest för det oxå. Ska till konsument på tisdag försöker hålla oss på mattan tills dess men det är svårt att stå emot. Ville bara dra täcket över huvudet denna helgen men har jobbhelg. Och dom tror på allvar att jag kommer jobba från 5:45 eller till 22:45 på kvällen. Nytt schema igen som ska vara bra för brukare och anställda asså på riktigt det förra hälsa schemat funkar ju så bra. Alla anställda är pigga glada och nöjda 😮‍💨. Så sökt andra jobb för det där gör jag INTE. Är i shock att dom ens tror att det det kommer funka å att facket är med på det å dom ska vara för dom anställda. Lämnade den skiten när det första hälsa schemat kom. Betala så mycke till dom å inte ens bli stöttade hell no! Köper inte den cirkusen heller längre. Ser jag en enda så tid börjar eller slutar så säger jag upp mig igen 😂. Börjar bli bra på det nu 😂. Jag har gränser för min hälsa! Man har alltid trott att man ska ge och ge på jobbet tills man smäller i väggen igen å igen. Man ska prestera och vara alla tillags man ska vara lojal. Men får man den lojaliteten tillbaka? Nä tycker jag inte till 100%. Och man är utbytbar på 2 sekunder efter du till och med har dött. Så varför jobba tills du är i väggen på heltid. Din familj kan inte byta ut dig lika fort. Så jag slutade överprestera och vara alla tillags. Jag är där för brukarna, brukarna ska må bra och vara i fokus. Mår jag inte bra mår dom inte bra för jag kan inte prestera på topp, då blir min hälsa skit sen drabbar det min familj. Nej tack det där tillhör mitt gamla jag oxå som jag vägrar. Jag har mina gränser nu som gynnar mig inte pleasar andra!

Men jag är så tacksam till livet och Glad ändå. Man väljer hur man vill agera på sina utmaningar som dyker upp. Å inget där ute ska ha så mycke makt över mitt liv längre. 

//med kärlek Qamilla