Visar inlägg taggade med återhämtning

Tillbaka till bloggens startsida

Sol och fiolsträngar

Ja denna veckan har varit mentalt utmattande. Började i måndags när jag skulle till häktet och hälsa på sonen. Asså herregud sån ångest. När jag tappar kontrollen i situationer så får jag ångest. Visste inte ett skit hur det skulle funka eller vem jag skulle få träffa där inne. Jag ville bara veta så han inte psykat ner sig totalt. Å pep gjorde jag igenom den där bågen oxå så jävla nervös. Men det var min tungpiercing. Fick frågan om jag hade bygel bh men det använder jag inte så fick räcka ut tungan 😂🤦🏼‍♀️. Ja herregud å innan ongen kom in i rummet trodde jag skulle spy å hade en puls på jag vet inte vad. Men han kom in fick en kram från hans hjärta, han såg fin och stabil ut ändå. Hade gått upp i vikt tränar å åt. Det var gott att se honom. Han överlever. Han är oxå en fighter. Han har oxå fått börja om från början några gånger så vet han löser det. Men det var svårt att säga hejdå sen. Som mamma är det skönt att han är där han är nu så jag kan andas lite. Få vila från oro en stund. Få läka, få landa. Fick brev från honom samma dag när jag kom hem. Det gick rätt in i hjärtat. Som mamma är det väldigt skönt att få bli sedd ibland. Allt man fått gått igenom. Ja det har varit en galen resa å jag hoppas verkligen den är över nu att han oxå känner att det räcker och lär sig av läxan. Någon gång måste man väl ändå komma till insikt om sitt självsabotage. Sa till honom för ett tag sedan att jag aldrig sett någon förlora allt så fort. Men sen gick allt ännu fortare å han hamnade där han hamnade. Men man är tvungen att nå botten av botten innan man inser man måste göra något åt situationen. 

Sen var jag hos läkaren igen jag har graves sjukdom. Ja man står med huvudet i sanden och misshandlar sig själv tills man blir sjuk. Man kör över sig själv tills man blir sjuk. Innan dess så gör man inget. Men enveten som en gnu. Men fick mediciner. Ska inte operera bort sköldkörteln för då får man äta mediciner livet ut. Å dit ska jag inte komma. Man kan få återfall efter detta men så får det väl bli då. Jag tog första tabletten det var helt sjukt ett sånt lugn som infann sig i hela kroppen herre min gud. Läkaren sa att det kan ta tid innan kroppen reagerar. Men asså det var som om jag fick en dos lugnande. Jag som trodde att min stressade kropp bara var stressad. Har känt mig hypet aktiv så länge så att bara slappna av så var en känsla jag inte känt på väldigt länge. Hon frågade om mycke symtom men har inte känt några direkt. Trodde jag! Nu kan jag räkna upp vad som har varit symtom å det på bara några dagar. Jag har varit hypet från det jag vaknat tills det jag vaknat igen. Jag har sovit men vaknat i hyper. Men liksom trott att det varit där för att man vaknat i samma jävla skit. Så jag är så tacksam så nu kan jag gå in i läkning ännu djupare för kroppen är inte som en fiolsträng.  Jag tror man blundat för symtomen oxå. Eller så har dom varit dolda i allt mörker. Jag är så tacksam för dessa piller iaf jag minns inte ens när jag kände mig så här avslappnad. Ett tag tänkte jag har både adhd och borderline nä men alltså kroppen har varit så stressad hypad. Det är en magisk känsla i kroppen. Har börjat jobba oxå även det är en fröjd. Har gått ner till 80% igen. Någon sa du kommer förlora pengar på det. Ja det kanske jag gör men anser att jag hellre sätter in dom på mitt god hälsa konto än fortsätta med samma vanor mönster och beteenden å vara kvar i psykisk ohälsa. 

 

Asså alla blommor som växer nu det är fan magi 🌸 

 

 

 

 

 

 

 Ja resan till häktet kände jag sånt motstånd till men det släppte när jag väl fick träffa honom. Å det mötet blev inte som en hysterisk morsa utan jag var bara glad att få se honom. Så vi pratade mest om hur alla har det å så 🤍. 

 Asså livet ändå 🤍

 Är mycke med barnen och barnbarn nu 🤍. Asså sommaren 🙌🏻

 

 

 

 

 Ska njuta varje dag denna sommaren. Gjorde det förra oxå. Men denna sommaren så verkligen. Var kaos förra sommaren men det är bara minnen som håller på att blekna bort. För skapar nya minnen nu som är mer i kärlek 🧡 

 Kärrhäng 🥰

 

 

 

 

 

 Asså mina prinsessor 🥰

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Å en till prinsessa har varit så mycke grabbar så är så tacksam för dessa flickor 🥰 

 

 

 

 

 

 

 

 Den bara låg där 🥰

 

 Tränar för fullt. Har alltid velat träna med rep å det har dom på gymmen numera 🏋️

 

 Å han då snodde min väska. Han har mer grejjer med sig ut än jag 😂🥰

 Jag har jobbat i snöstorm, slask, åska, vanlig storm, djupsnö men dessa dagar på jobbet får mig och glömma hela det halvåret 🥰

 Första dagen på jobbet 🌸

 Ja jag får tydligen gå och ta massa prover nu för att hitta rätt dos till mig 🤦🏼‍♀️

 När pappa och son jobbar på samma ställe 🥰😂❤️

 Lekparkshäng tänk att dom vill hänga med sin morsa ändå 🥰❤️

 Å en prinsessa till ❤️❤️

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Asså hon 🥰

 

 

 

Å vi käkar tacos ute som jag saknat äta ute. Kunde inte det direkt i gamla huset grus å skit 🤢 


Idag firade vi morsdag 🌸.  Med tacos ute såklart som sagt livet 🤍🌸🙌🏻💃

 Fick rituals 🌸 

 Å taco grejjer mmmmm 😋 

 

 

 Men det viktigaste gänget var här det har varit mycke kaos men det är mitt kaos å jag älskar dom 🌸🤍. 

Tänk att det är först som man blir sjuk som man börjar tänka på livet och hur man lever det. Man vill ta vara på varje dag men dom man har i livet. Man vill oxå göra det i villkorslös kärlek. Att dom får vara som dom är jag skiter i om dom gått ur gymnasiet eller inte jag bryr mig inte om deras dåliga val. Dom har dragit mig till en punkt där jag slutat bry mig alltså slutat predika om vad dom ska välja och hur dom ska välja det. Det är ett gäng rebeller och det är jag tacksam för. Ju hårdare jag har stramat åt tyglarna desto mer har dom dragit å den enda som fått ont och lidit är jag. All oro smärta och lidande har tagit mig bort ifrån nuet och missat så mycke av dom. Men är så stolt över dom alla för dom har gjort så mycke som inte ens jag vågat. Jag har levt ett långt liv styrd av rädslor som begränsat mig. Jag måste oxå börja leva nu. Jag måste släppa mitt bagage som begränsar mig till den grad att det fan är skadligt för mig själv. 

//med kärlek Qamilla 

Prenumerera


Att säga nej är självkärlek

Livet har varit tungt ett tag nu. Jag hade jobbet som återhämtning men sen blev jobbet oxå tungt. Så hade inget annat val än att gå till läkaren. Tyvärr måste man gå för att få vara sjuk man får heller inte avgöra det själv. Man får heller inte heller avgöra hur lång tid man behöver återhämtning. Så jag blir alltid hysterisk när jag ska dit för dom hittar på så mycke annat. Jag vet vad problemet är låt mig bara få läka. Så jag bara var tills jag kom till läkare. Så fick massa koder på sjukintyget. Sen togs prover oxå å SÅKLART på sköldkörtel bl.a. Dom sa proverna skulle ta en vecka men när jag vaknade dagen efter så hade dom ringt tre gånger. Försökte ringa men hamnade i kö. Tänkte om det är viktigt ringer dom väl igen. Men det kom ett brev som sa att värdena på körteln var höga så nu ska dom utreda det. MEN inget ska utredas på den förrän jag har gjort det jag kan för mig själv först. För då vill man ju ha min diagnos som en symtom. Men har man levt med inre stress på och av i två år ca så har kroppen inga bra värden, så som vanligt ska symtomen behandlas och inte orsaken. Jag vet orsaken låt mig ta hand om den först. Man ska alltid behandla orsaken så slipper man äta mediciner hela livet. Jag tänker heller inte op bort den å jag tänker inte heller ta jod eller annan behandling. För själva sköldkörteln är inte boven i sig. Så nu i två veckor så har fokus legat på mig och att göra saker jag vill, jag tycker om, äter det jag tycker om men tagit bort en del så jag fastar men äter ett mål mat. Dricker frukt och grönsaksjuicer, oilpulling, dricker två shottar varje morgon 1 med kanel ingefära cayennepeppar citron den andra med kokosolja och citron. Sen vitaminer mycke av detta gör jag ändå men nu mycke striktare. Yoga övningar för både sköldkörteln och bukspottkörteln två körtlar man glömmer av och deras funktion. Sen frågade hon om min vikt sa att jag gått ner 21 kg. Det ska tydligen oxå vara en symtom. Men nu har jag verkligen kämpat för dom kg i 2 år så jag har inte rasat ner så nä det är inget symtom. Har man levt lycklig utan stress utan trauman å får symtom ja, men att man gör det man kan själv först, för något är det annars skulle man ju inte få symtom alltså en orsak vad är den? Men man lägger sitt liv i läkarnas händer, mitt mentala mående nej. Sen har jag fått slåss med många känslor dessa dagar oxå jag lovade mig själv förra gången att aldrig mer sitta där jag sitter idag. Det är mycke frustration och ilska som släppt för jag blev medveten om den. Jag kände mig svag sjuk och satte mig som offer och det är INTE jag. Inget jag vill vara i heller för den delen av mig bad jag dra åt helvete för längesedan. Pratade med chefen oxå ville gå ner till 80% så fort det gick. Hon löste det direkt efter min sjukskrivning. Jag har så mycke jag vill göra nu för min återhämtning så tacksam för att det gick så fort. Jag la fallet på jobbet men det var jobbet som fick bägaren att rinna över. Så är nog tacksam för det men tänker inte uppleva ett sånt stresspåslag på mitt jobb en gång till ändå. Jag jobbar inte med min hälsa som insats. Det är inte värt dom pengarna det gjorde. Slutar man leta quickfix och gör det man måste så kommer det komma något gott ur detta oxå. 

En av anledningarna är att jag har en son som valt vägen med droger och alkohol. Så orolig i egentligen många år. Har nog begravt honom mentalt 10000000gr. Även son två har varit vilse. Så fick samtal för några helger sedan vägrade svara. Tänkte det är nu det är nu jag får begrava ett barn å mina barnbarn sin pappa. Men han hade åkt fast å sitter i häktet. Det samtalet var väl kanske bättre för mig iaf sen vad han känner vet jag inte men han funderar nog mycke. Min uppgift som dotter mamma systerdotter har inte varit en enkel resa. Har varit omringad av droger och alkohol tabletter misshandel sen barn. Jag trodde det var mitt ansvar att få alla att sluta oxå men insett att det inte är min uppgift för det tillhör deras resa. Sen går det inte hjälpa den som inte vill bli hjälpt, det är där som lögner smygande och manipulationen kommer in i bilden. Även smutskastning på anhöriga. Jag och min son har varit ovänner många gånger jag har uppmanat vi har inte pratat på många år. Men det enda jag har velat är att han inte skulle hamna precis där han är nu. Eller i graven då men nu är han där han är. Jag vill inget hellre än att rensa vapen och droger från gatorna men trodde ju inte det skulle innefatta mitt barn. Jag trodde inte han skulle välja att ringa mig, för vi har ändå en djup relation så han vet vad jag kommer säga och hur jag agerat. Men ärligt jag orkar inte vara arg längre jag har fällt många tårar, visste inte man hade så mycke tårar. Men mest för att han gjort valen som tagit honom dit för sig själv för sina barn. Han är inte dömd än men när man pratar med andra så har dom redan satt honom på sex år. Att inte se sitt barn på sex år gör oxå ont. Vi har tjafsat om hans 30 års dag och min 50 års dag men det blir inget med det. Ja jag vet jag får iaf se honom när han kommer ut. Det finns många som verkligen har förlorta barn föräldrar anhörig till droger och alkohol. Antingen genom dödsfall eller för att man fått be dom dra åt helvete. Jag har ändå tur jag hade min mormor som trampade upp min väg för hon la hela sitt liv i sina barns beroende. Hon har fällt många tårar och bärt smärta men oxå fått begrava ett barn. Jag hittar styrkan i allt hon gjort med att försöka göra tvärtom. Jag vill inte leva mina barns beroende. Jag ville inte vara den dottern som svalde skiten som blev kastat på mig. Men det var lättare att be M aldrig mer kontakta mig än mina barn. Jag vill inte ens göra det med mina barn. Men dom kastar ändå ingen skit på mig så. Vi är ovänner ibland ja tjatig jävla morsa. Men jag har nog tack vare mormor inte känt samma smärta i så många år för hon visat mig hur jag inte ska göra. Hennes liv var liksom fast i deras beroenden tills hennes demens och död. Jag vill inte att det ska vara mitt liv så därför fortsätter jag att leva sen får man väl falla ibland men medvetet stanna upp för läkning. Sen har han det säkert lika tufft när han inser att han är där han är av eget bevåg. Men det är hans historia detta är min. Så jag har skrivit brev till honom försökte inte spä på hans ångest för det klarar han nog bra själv. Känslan av att faktiskt få skriva ett brev för hand var helt otroligt. Med kuvert o frimärke. Vet inte när jag skrev ett brev sist. Trodde väl inte heller att det skulle gå till häktet den dagen det blev av. Ja dessa barn har verkligen tagit mig på en tur i berg och dalbanan. Fast banan har bara haft toppar och dalar det har antingen varit smärta eller rosa moln. Men nu släpper jag han fri att få vara sig själv. Jag accepterar honom för den han är klart jag alltid älskat honom. Men nu med facit i handen så hade man kunnat förhindra många bråk av att jag faktiskt skulle ha backat. För varje människa här har sin resa att gå med valen misstagen demonerna med allt, det går inte förhindra spelar ingen roll hur många bråk hur mycke man predikar hur mycke man skyddar så går det inte förhindra. Men det är svårt som mamma att ha stått vid sidan och sett på medans dom grävt sin grav. Har varit svårt att inte lägga det på sig själv oxå. Misslyckad som mamma har jag känt mig i många år. Man skaffar bebis och tror allt ska vara en dans på rosor. Små barn små bekymmer stora barn stora bekymmer vet inte hur ofta jag fått höra det. Men nej jag trodde son 2 skulle dö 111111gr innan han var ett. Han var sjuk så nä samma känslor vilken ålder dom än är i. 

Men iaf en av anledningarna att jag är där jag är idag. Men känns som jag kan slappna av mentalt nu för nu vet jag iaf var han är. Så orolig på helgerna men nu i slutet spelade det ingen roll om det var helg eller vardag. Så nu har jag en vecka kvar på min sjukskrivning. Har tur jag har hubby och dotter som tvingade mig till läkaren sen har han verkligen bromsat mig för blev liksom inte av med stresspåslaget. Hade det när jag lagade mat, kissade, jobbade, åt, tränade promenerade ja typ hela tiden. Vaknade med det oxå. 

Denna gången ville jag dö oxå. Inte självmord. Men denna smärtan hela tiden, dör man så blir man fri. Känslan av att bli fri från den inre smärtan är enorm.Jag hade tankar som att bli påkörd eller bli sjuk men vill inte dö långsamt och vågar inte själv. Så nä jag har skit kvar att göra här. Å jag vet ändå att efter varje fall så ställer man sig upp ännu starkare. Vad fallen än har innehållit. 

 Äntligen kan jag få håret i en liten toffs 😂

 Barn och barnbarn har varit här mycke. Man behöver nog bearbeta tillsammans men varit väldigt arg oxå så dom har väl fått ta en del skopor från mig ❤️❤️

 😘

 Igår blev det tacos ute. Känns ju att en saknas men så tacksam för dom alla. Dom var här oxå utan barn så vi kunde sitta och prata och skratta utan pass på barn. Bebbarna var med såklart men ni fattar ❤️❤️

 ❤️❤️

 Mycke energi in i själen å moder jord är helt magisk nu 🪄

 

 

 

 Å bebisarna på spikön börjar kläckas

 

 

 

 Å en tur till havet 🩵

 

  

 

 

 

Har fått säga nej stop å det räcker nu till så mycke! 

 

 

 En kycklingsallad fick följa med dit 💯

 

 

 

 Bebbisarna fick plats att gunga tillsammans 🩷🩷

 

 

 

 

 

 

 

 

 Gick och tog en fika själv

 Det har blivit mycke tacos här sista tiden å det är som att mata ett gäng som inte ätit på 100 år. 3 kg köttfärs och den tar slut allt tar slut å ju mer jag ökar desto mer äter dom 🥰❤️

 

 

 Chillar med livet som morbror ❤️

 

 

 

 Tog en fika med hubbyn oxå ❤️

 När han fyller år brukar vi åka och handla  denna gången valde han en kickbike han valde rätt dag oxå 25% om man var medlem. Har haft djupa samtal med honom om hans pappa. Han är klok, vis kändes som både han och jag behövde det samtalet. Barnen ska få träffa honom på onsdag så glad för deras skull ändå. Klart att det inte är något man önskar sina barnbarn men nu är det som det är och barnen behöver ändå sina föräldrar tills den dagen då man väljer själv om man vill ha kontakt eller inte. Jag stöttar mitt barn men oxå mina barnbarn. Hoppas bara det blir bra där framme. ❤️❤️

 

 Hade inte så många kort på denna ongen så bad om ett å så blev det 😂❤️

 I drömmarnas värld 🩵

 Hon älskar sina småkusiner 🩷🩷🩷

 

 Njuter av solen återhämtning och med för mig själv

Gjort en tatto för gossi oxå alla ville göra å skattepengarna kom i bra läge för alla. Tog en bild på hans tass degen innan ❤️

Melonerna nu bara så goda och stora nu


//med kärlek Qamilla

Prenumerera


Ensamheten

Jag trodde jag var grym på att rocka ensamhet. Men igår insåg jag att jag inte ens aldrig har varit ensam. Jag har alltid haft någon hos mig. Jag har tyckt om att vara med mig själv. Men igår insåg jag att i morgon är första dagen jag är ensam på riktigt. Hubbyns jobbhelg så han skulle jobba dag idag. Till och med tv och internet la av igår 😂. Hjälp från Liten för att verkligen rida ut dagen 😂. Han känner mig verkligen för teven hade verkligen åkt på idag. Jag hade valt distraktion från att slippa vara medveten om att jag är själv. Men jag behövde idag för att spela in filmer på youtube så att jag ligger många steg framåt. Hade tv funkat så hade jag valt den istället. Så jag fick spelat in många nya filmer å så nöjd med dom kan verkligen känna att jag står mer i min sanning och vågar prata om det. Så ny härlig energi så in å följ @qamillanilsson så ensamheten klarade jag ju bra ändå. Men jag är inte ensam jag vet att han är här. I går fick vi en kotte av honom. Han älskar kottar och bör alltid med sig en hem. Slängde alla den dagen. Men nu låg det en i trappan till oss å det är bara han som tar med sig kottar hit så det va fantastiskt. Jag sparade hans leksaker och en kudde han brukar ligga på. En av leksakerna piper fortfarande å han älskade den. Nu väntar jag förväntansfullt på att få höra den. Jag känner honom så är inte det men alltid skönt med bekräftelse. Tänkte jag skulle komma i kontakt med en djurkommunikatör men nej denna gången ska jag lita på mig själv och min egen intuition. Jag vet han är här och jag vet att det jag känner är han. Man måste lita på sin egen inre intuition man söker upp såna bara för att få det bekräftat att man inte känner eller gör fel. Man kan å man behöver inte betala för det och absolut inte för att få det bekräftat för sig själv. Men det är svårt när man tror att det måste ske på ett visst sätt eller att någon säger det är fel. Då tappar man det med att lita på sig själv. Jag trodde ju att vi hade en evighet ihop kom på att vi har det oxå fast från andra sidan ❤️. Min mormor som oxå var min värld kan jag inte känna av men det har jag jagat så jag har nog själv blockerat det. Pappa och morfar är döda oxå men dom vill jag inte ens ha kontakt med. Det är trasiga relationer. Men min morfar kom till mig och berättade läxan för mig. Jag har varit bortskämd av min morfar fick allt jag ville ha. Ville jag ha jackan han hade på sig så fick jag den. Hade jag problem med pengar så hämtade jag det. Hade jag problem med elen så fick jag det med en uppmaning. Så städade en dag i februari tror jag. Stannade upp å bara ahaaa. Han kom till mig och sa att han var tvungen att be mig dra för att jag inte skulle vara beroende av hans hjälp/pengar. För ofta hänger man kvar i relationer och tar skit för att man tror man är beroende av deras hjälp. Så länge man tror det kan dom säga hoppa å man frågar bara hur högt. Den dagen han bad mig dra åt helvete hade jag byggt upp en annan styrka. Min resa hade börjat då. Så jag åkte där ifrån och kom aldrig mer tillbaka. Jag är värd bättre. Å det jag lärt mig av det är att jag inte behöver hans greker eller pengar jag klarar mig själv nu. Men jag hade fortfarande varit beroende av honom och hans pengar om jag inte hade valt att stå upp för mig själv den dagen. Han köpte även bilar till oss. Så jag förstår läxan verkligen så jag är tacksam för att det hände. Några timmar senare fick jag att han hade gått bort. Alla människor som kommer in i våra liv är här med en läxa man kanske inte ser det just där och då men den dyker upp i ens inre så småningom. Å jag fattar varför det skedde just den dagen. Men det är just det kärleken mellan människor den gör ont. Kärleken till djur gör inte ont. Jag har uppenbarligen oxå älskar mer än vad jag har varit älskad själv. Får två relationer som jag är uppväxt med som verkligen var en stor del i mitt liv har kunnat kutta ur mig ur deras liv på bara två sekunder. Man trodde man betydde mer än så. Svek gör ont. Men är tacksam för alla relationer som kommit å gått under resan dom har gett både positiva och negativa lärdomar och när jag behövde det som mest. För som sagt man klamrar sig väldigt lätt fast i relationer även fast dom är destruktiva för man tror man inte klarar sig utan. Man står ut med skit för man är beroende av andra och kanske deras pengar. Så det var nog min nyttigaste lärdom. Man ska stå stark på egna ben och reda ut sin skit för att klara sig själv. Men såg inte detta då så prövningarna var många innan jag fattade att vi måste tänka om tänka nytt. Har en bit kvar men jag-/vi vet vart vi ska och vart vi vill. 

Så dagen idag är jag supernöjd med som sagt var å efter jag gav mig själv high five så fick jag igång teven 😂. Det ska bli spännande att få ha honom vid sidan kommer nog få många sparkar i röven ❤️🥰. Vi är fortfarande ute och går med honom. Det är så många vanor som gör ont att sluta med ❤️. Å det är så lätt att bli soffpotatis så man för se till så man är mer medveten om vad fuck man håller på med 🥰. 

 Bordsskick nej vi bor själva nu så vi behöver inte uppföra oss 🤦🏼‍♀️😂

 Älskade blommor 🌷. Våren är runt hörnet 🤍

 Vi har ätit bara två länge nu så fattar inte varför det känns så annorlunda nu när han somnade 🤔

🌲

Jag har två ben det andra är där bak någonstans och inget snor i näsan insåg att min spegel behöver rengöras 😂

Livet ändå 🥀


//med kärlek Qamilla 

Prenumerera


Ett tomrum som ska fyllas

I natt har jag fått sova inte alla timmar i sträck men vaknade kissade och kunde somna igen. Man känner man fått lite mer energi ändå. Ja nu är det mer om min vovve fast kanske inte direkt om honom utan lärdomarna. Lärdomarna i detta är många och jag är tacksam att jag idag ser dom. Hade det varit för några år sedan så hade man kapslat in smärtan i kroppen som man alltid gjort. Nu har jag fått ut så mycke skit ur min kropp så vill inte kapsla in något nytt. Så när vi åkte hem så lovade vi varandra att vi inte ska fylla tomrummet med ett nytt djur, för ingen kan ändå ta hans plats och det hade varit det man sökt. Jag sa oxå att jag ska våga känna nu sitta med smärtan och det måste man för att man ska kunna läka. Man vill ju inte möta smärtan för man vet att ha ont i själen är den värsta smärtan. Förr när min själ hade ont så kunde jag sitta och tatuera mig typ 5 timmar i sträck för att det var skönt då att det inte gjorde ont på insidan just då. Man kunde andas lite ifrån den inre smärtan. Men nu lovade jag mig själv att jag skulle sitta med den och pressa mig själv igenom alla första gången utan honom saker. Asså vi är vane människor man behöver ryckas upp ur det man inte ser som går på slentrian, kanske dock inte så här brutalt. Men man får se upp med det där tomrummet som blir vara vaken om vad som sker. Jag märkte i går att jag gärna inte åt frukost nu. Men vi kunde ficka med bullar det gick ner och kvällen blev det godis. Så igår så pratade vi om det att vi håller på att fylla tomrummet med annan skit med distraktioner för kan jag äta det så kan man äta frukost och kan jag inte det får jag ge fan i att äta för trillar man in i att äta och tycka synd om sig själv så kan det gå käpprätt åt helvete i stället. Det man fyller det där tomrummet med kan leda till beroenden. Så har du beroende kolla in med dig själv vad du vill fylla i ditt inre. Egot kommer svara och säga nä det är inget beroende det är för jag är värd det. Man är inte värd att skada sig själv. Sen säger jag att man ska njuta av det man äter men det får inte bli ett missbruk. Så idag ny medvetenhet å det har varit spännande att följa med i denna process. Jag och Hubbyn har inte varit på jobb för vi ville bearbeta detta direkt. Å ta oss igenom dessa faser. Jag hade ångest för att jag sjukanmälde mig oxå för man tänker pengar å jag blev inbeordrad en natt förra månaden jag ville verkligen ha dom denna månaden men är väl ändå tur för det kanske blir ändå plus minus 0. Allt har en mening och är det något jag lärt mig så är det att livet kommer med många överraskningar. Livet är oförutsägbart så därför har jag valt att bara åka med nu. Då har man inga motstånd. Smärtar livet är man i det ger livet lycka så njuter man av det ganska enkelt egentligen. Har oxå tvingat fram mycke som sen ändå inte visats sig vara rätt så det som sker det sker det som kommer det kommer bara att njuta av åkturen å sätta på sig bälte när det blir åt helvete för guppigt. 

Man måste liksom ge sig tid att läkas och återhämtas utan att tänka på jobbet och pengar för ju fortare man finner sig själv igen så kommer man tillbaka starkare än någonsin. Allt vi är med om i livet kommer med lärdomar och en ny styrka. Men vi ser inte det för vi kapslar in smärtan i kroppen just för att vi inte vill känna den inre smärtan vi vill inte möta den vi vill inte uppleva den så du kanske som jag har mycke trauman rädslor inkapslat i kroppen. Det leder till värk högt blodtryck inre stress ja det är mycke som är till följd av allt som man sätter fast i kroppen. Vi har livsenergi som ska flöda fritt i kroppen men eftersom vi inte gör något för att få ut det så skapar man blockeringar. Sen när dom blockeringarna släpper  så kommer det göra 10 gånger ondare än om du bara hade valt att läka och återhämta dig direkt. Jag gör sensing yoga och mycke meditation när smärta dyker upp å det funkar för mig. Qi gong gör jag oxå ibland längesedan nu men det ger en balans i allt, Balans i våra element. Om man vill till jobbet i ett trauma så är det för att man vill bli distraherad bort i från smärtan. Jag vet jag körde alltid jag måste dit för att få annat att tänka på men där och då börjar du kapsla in det i kroppen. Du märker att det funkar du slipper tänka och känna vips så har man lagt det såret i kroppen oxå. Så dessa tomrum som blir i förändring måste man omfamna och se vart det leder och det ser man inte om man börjar falla för distraktioner då går man ner i sömn igen. 

Å igen många kanske tänker herregud det är bara en hund men det är just därför jag känner mer med djur än med människor. För i ett djur vilket som så har dom mer och ge dig än dina destruktiva relationer som du tvingar dig vara kvar i. En nära relation dog oxå nyss och begravdes den 29/2 har inte fällt en enda tår för honom inte en enda fucking tår. För han var inte värd mina tårar. Vi tror att vi har människor runt oss som älskar oss men snabbt kan det visa sig att dom hur lätt som helst kan stå och spotta på dig. Fast du ägnat mycke tid till att älska pleasa behaga och klamrat dig fast så betyder det ingenting för dom kan klippa banden så fort. Å människor kan stå och prata gott om dig med dig sen vänder dom när dom pratar med nästa. Djur gör inte sånt dom behandlar dig med den kärlek och respekt du förtjänar dom dömer dig inte dom avgudar dig. Så jag kommer inte längre sörja en enda relation till där jag inte fått den kärlek och respekt som jag förtjänat. Jag har även många levande relationer som jag undrat men nu har jag släppt taget om dom för varför ska jag lägga energi där? Nä det är att ge bort sin energi Man ska kalla hem sin energi från alla dom relationerna. Sluta kryp där du inte är värd lika mycke som du har värde på dom. Bli medveten om ditt pleasande. Jag trodde jag hade bra relationer jag trodde alla ville att jag skulle börja må bra när jag började min livsförändring men nä. Lärde mig att jag fick leta min hejjarklack någon annanstans i liten och hubbyn. Så jag fäller inga tårar längre för relationer som försvunnit. Å jag pleasar inte längre heller märker jag att det är en sån människa jag möter så stänger jag den dörren så fort. Jag har haft mycke fokus och klamrat mig fast i relationer som är destruktiva eller som man undrat varför, istället för att ha fullt fokus i dom relationer där man får vara sig själv som är i villkorslös kärlek. 

Sen måste man jobba med relationen till sig själv och tillåta sig till återhämtning och läkande och inte ha dom här självskadebeteenden man har. man kanske inte kan älska sig själv fullt ut. Men plocka ner dina fiender från piedestalen och börja behandla dig själv på det sättet. För så vi behandlar oss själva ibland skulle vi inte göra ens mot våra fiender, alltså dom du pleasar och behagar men som spottar på dig när du vänder dig om. Du ska pleasa dig själv. Så allt börjar med självkärlek. När du ser till så dina egna behov blir tillfredsställda så kommer du börja må bättre bli starkare och då blir du en bättre människa i dom relationer som faktiskt funkar man blir bättre förälder man blir bättre för sig själv i allt. Man ser sitt värde man vill ha bättre.

Så jag väljer att omfamna mig själv i kärlek och även omfamna dessa förändringar och även livet!

Mina barn och barnbarn har varit mycke här oxå. Han har ju funnits i hela deras liv oxå. Dotter smsade igår att K blåste bubblor på balkongen och ville som skulle upp till Liten  <3 .

”Kian var med ute på balkongen och blåste bubblor och sa ”upp,upp och iväg till liten” gråtit gjorde han samtidigt”

  <3 

Även liten letade efter honom i varje barn vi mötte, han ville fram och hälsa och tittade fundersamt varför kommer han inte å klappar mig 😭 <3 

Jag omfamnar mig själv med kärlek  <3 

 🤍 

 🤍

🤍 

 🤍

🤍 

 🤍

  <3 

Börjar bli lite svårt att ta kort på dom nu dom rör sig hela tiden  <3 


//med kärlek Qamilla

Prenumerera


Den andra våren

Sen vi flyttat så har det verkligen släppt på så mycke som man bärt på. Mycke negativt. Men det har oxå fått mig att bli mer medveten om mig själv om min kropp och om mitt liv. Ju mer man skalar av desto djupare blir kontakten med sig själv. När jag tänker att jag blir 50 år om två år så krockar det med mitt mentala. För jag känner mig inte som 50. Inte för jag vet hur man ska känna sig vid 50 eftersom jag inte varit där. Men min bild på 50 är att det verkligen går utför å gjort ett tag. Man har ont i kroppen både leder muskler ja överallt man kanske har fått högt blodtryck diabetes osv men där är inte jag men det är därför det krockar. Men mycke av det man upplever är stressrelaterade symtom. Som man med en livsförändring kan bli av med. Men iaf sen har jag nu i några år haft torra slemhinnor i snippan men det har jag blundat för. Jag har inbillat mig att det varit svampinfektion 🍄. Ja i några år 😂🤦🏼‍♀️. Men nu fick jag inse att jag kanske är i klimakteriet ändå. Så började granska mig själv. Jag gör ingen stor grej av klimakteriet heller. Jag har bestämt sedan länge att jag inte ska ha östrogen å skit. Men det jag har gjort är att ägnat tid åt att förstå vad som sker i kroppen och vilka hormoner som gör vad. Så jag har lyssnat på några böcker om klimakteriet å det jag kände va att många symtom är stressrelaterat. Så länge man kör över sin kropp så kommer man vara fast i svettvallningar å allt vad det nu var. Jag insåg oxå att när jag lyssnat på dom olika skeden ett klimakteriet har att jag faktiskt kommit ända in i klimakteriet 😂. Det är förklimakterie nä jag kommer inte ihåg vad alla perioder hette. Man rikliga blödningar å allt det där har jag redan upplevt. Jag har haft hormonsprutan i många år så fick till mig att man kanske klarat sig igenom klimakteriet när man slutat sen. Men det dröjde inte länge innan min mens kom igång igen efter jag slutat 🩸. Sen hade jag värk i kroppen men inte så där mycke men mensen blev värre och värre sen trappade det av så jag blödde lite å mer sällan tills nu inget alls. Jag blev ändå glad att mensen kom igång igen för ett tecken på att kroppen fungerar. Sen vara jag tacksam för varje menstruation. Att ha mens är en form av utrensning som kroppen behöver men man stoppar det med preventivmedel. Men ju äldre man blir desto klokare. Men iaf jag har aldrig sovit så skönt som nu jag har aldrig varit så mentalt stabil som jag är nu. Jag har aldrig känt mig så frisk i min kropp som jag gör nu. Så därför har jag svårt att tro det är klimakteriet. Finns ens klimakteriet? Jag har gjort en livsförändring och släppt på mycke skit stressar inte skiter i vad andra tycker Pleasar inte älskar mig själv älskar mitt liv, så det som är synd är att jag har en snippa som kliar skaver är känsligare än vanligt. Cyklade i jobbet häromdagen å det skulle jag inte gjort 😂 😭. Men kroppen förändras igenom hela livet så istället för att trampa på den, köra över den, pressa den ännumer, hata den, hata det den upplever osv så kan man stötta den. Stötta den med att följa med i livets alla cykler. Jag önskade jag hade firat min första menstruation och sen alla efter där. Men det man gjorde var att skämmas vara arg och hata kroppen. Det är inte att stötta sin kropp. Lika väl som jag vet att kroppen klarar av puberteten så kommer den klara av klimakteriet. Jag hörde något fint i en av böckerna istället för klimakteriet eller ålderns höst så sa dom i Japan tror jag , den andra våren å det kändes så hemma för man får lära känna sig själv igen man får blomma ut igen. Sen va det mycke om att man skulle känna sig nere för att barnen skapat sig ett liv. Men där är jag inte heller jag är glad dom flyttar ut att dom är redo att faktiskt skapa sig ett liv. Däremot sorgen jag insåg att jag bär på är alla förlorade år. Insikten av att snart fylla 50 men levt alla andras liv. Pleasat behagat förminskat draman andras tyck och tänk rädslor trauman stress självmobbning ältande man har levt ett liv och förnekat sig själv, å det är nu det man måste läka ifrån. All den där skiten sitter som blockeringar i kroppen så det är inte konstigt kroppen säger stopp tillslut. Känner oxå sorg över all tid jag lagt på relationer där jag satt dom på en pedistal och sen insett att jag var ett andrahandsval man var inte lika viktig för dom. Man har gett all sin energi med att hjälpa andra till ingen nytta alls för det har inte värdesatts hjälpen har blivit tagen för given. Andras problem har blivit mina problem så många år jag lagt ner på att lösa andras problem helt i onödan. Det går inte hjälpa någon som inte vill bli hjälpt. Ju mer jag varit med i andras problem så har jag förlorat mig själv. Min sorg ligger i alla fucking förlorade år. Min sorg ligger i förlusten av mitt egna liv tiden med mina barn tiden med Hubbyn. Vi har haft 25 år i hop dom har varit fantastiska. Men NU kan jag inte säga att vi har 25 år till med varandra, där ligger min sorg att man inte tog vara på tiden man var ung nä den tiden gav man bort till andra. Nu när jag ser att jag inte betyder något så stänger jag dörren. Är det drama så åker dörren igen. Så nu ska man släppa taget om den sorgen läka den och se vart den nya våren leder 🩶. Men allt det där har ju ändå gett mig visdomen jag har idag så är ändå tacksam. Tacksam för alla relationer. Men idag håller jag inte käft längre det som är fel för mig är fel för mig det är mina gränser. Jag kommer inte ge bort en enda dag till till meningslösa relationer. Men iaf till den torra snippan har jag haft vagisan men den har inte hjälpt men dom sa i boken vagivital så det ska jag testa. Annars funkar mandelolja men inte mot klåda och sveda torrhetskänslan iaf 😂😘. Å det med att hormoner minskar i kroppen det gör den vid stress oxå men man kan hjälpa kroppen. Det finna andra saker man kan göra för att få balans. Å just därför kanske det inte behöver heta klimakteriet det får fokus just för man är i den åldern. Fast hade man kollat prover eller så vi 30 så kanske det hade varit lågt oxå pga stress men så gav man det inget fokus så därför blev det inte så stort. Man gav det inte energi att växa. Men man ältar sina symtom så därför upprepas dom. Jag är inte rädd för att bli gammal men jag har varit. För bilden jag hade av att vara gammal är att man blir 50 där går det utför man blir dement hamnar på hem och dör. Klart man inte längtar till det livet. Men nu har jag upplevt så många äldre som lever ett gott liv. Å det har jag oxå bestämt mig för, så för att uppfylla det målet så måste man ju se hur man ska göra för att ta sig till ett gott liv att njuta av den andra våren. Av sig själv av sitt liv med det man älskar och ha allt sitt fokus där. Min kropp ska oxå fortfarande vara rörlig när jag är 80  å då får man fundera på hur. Å huret är inte att köra över sig själv längre. Det fanns en tid jag hade önskat jag hade en annan kropp men idag skulle jag inte byta bort den mot en miljon ens. Jag är så tacksam för allt den varit med om och upplevt och att den fortfarande sitter här idag med mig i. Den har funnits där alltid men man begränsar sig misstror sin kropp sin visdom. Våra begränsningar är vårat värsta fängelse. När man ser på dom äldre så ser man glömska rynkor skröpligheten. Men när man ser på en äldre medicinkvinnor ser man visdom. Alla äldre bär på en visdom som vi inte ens kan förstå. Alla är sin egna medicinkvinna alla är sin egen guru. Så istället för att köra över sätt dig ner och meditera för att börja gå in i dig själv. Sluta behandla symtom utan orsaken bakom symtomen se lösningen och läk den istället. Sen vad älskar du att göra i ditt liv å gör det. Vet du inte gå på upptäcktsfärd. Jag ska göra det nu för jag har gått vilse i alla andras drömmar. Jag har varit vilse i rädslor för vad andra ska tycka och tänka så inte gjort eller sagt många saker stängt in. Stängt in mina känslor för man inte vågat stå upp för sig själv. Man har inte vågat kräva och ta för sig av det man mår bara av. Jag har inte varit stöttad i det jag gjort heller man måste ha relationer som stöttar alla har sitt liv men välj din hejarklack noga. Många människor kan krossa dina drömmar med ett enda ord! Förvänta dig inte att relationerna du har kommer vara din hejarklack då slipper du bli besviken. 

Är du ung och läser detta fixa ditt liv PRONTO så slipper du läka den sorgen senare. Gör en djupdykning med dina demoner våga se dom å gör något åt dom. Låt ingen annan bestämma hur du ska leva ditt liv med deras negativa attityd. Sluta skada dig själv sluta skada andra med det släpper du dig själv fri men oxå andra. Med demoner menar jag dåliga vanor mönster och beteenden man har som fuckar upp sitt liv men kanske oxå andras. Det funkar inte skylla på andra, att du är där du är är ditt eget fel tyvärr! Du kan inte göra något åt det som hänt i din barndom. Det du kan göra något åt är ditt nu och ditt nu har du ett eget ansvar över. 

Det är alltid okej att falla göra misstag att känna men att man ser till så man inte fastnar i något av det. 

Men nu ska jag dela en nyhet dotter e gravid igen så ska bli mormor i oktober oxå så två barnbarn 2023. Ska bli spännande!

Så idag passade jag storebror K 🩵

🩵

Å planterat blomma för M 🩵 och N 🩷

Ställ aldrig en fråga som du inte är beredd att höra svaret på 😂. Behöver egentligen inte förklara mig men en barnmorska berättade för största sonen när dom skulle ha barn om dom ville ha moderkakan med sig hem. Å detta berättar dom ju givetvis för mig 😂🤦🏼‍♀️. Jag frågade vad man skulle med det till å då hade barnmorskan sagt att man kan plantera ett träd. Moderkakan är ju livets träd. Fast nu har jag i kruka och har planterat lavendel och har dom flesta barnbarns moderkaka där i. Så nu laddar jag den för två till nästa år 😂🩷. Jättefin gjord där i och jag är tacksam för mina svärdöttrar och dotter som ger mig denna gåvan och att dom står ut med sin galna svärmor 🩵🩷🩵🩷Fast dom är inte så normala heller så är väl därför dom passar in 😂. Men varför vara normal när man kan vara sitt egna unika jag 🥰🥳. 

 Han trivs så in i bomben på balkongen helt galet så den inre friden speglas även i honom 🩵

 🫣

 

 

 

 

 Langos 

 Jag trivs oxå väldigt gott på balkongen. 

 Asså jag har släppt Hubbyn fri med att ta på sig det han vill för längesedan 😂. Å se vad jag får stå ut med 😂🤦🏼‍♀️❤️

 Har inte hittat en enda tussilago än men vitsippor? Hallå? 😂🥰

 🙏

 Idag träffade jag en gammal kollega han frågade vart jag bodde å skulle säga det. Jag märkte i mig själv att jag nästan skämdes med att berätta det. För detta är inget område man skulle välja kanske. Men JAG TRIVS JU SÅ GOTT. Å vet inte om det har med att göra att det finns en rädsla för vad andra ska tycka eller se ner på en. Men det är ju att sänka sitt egna värde. Jag trivs och jag vill bo här. Så mycke jag har saknat med lägenhet alla år i hus. Jag har inte vetat om att jag saknat det förrän nu. Jag har inte vetat om att jag ville ha en balkong förrän nu. Men jag är så rik jag är rik på lycka glädje harmoni och frid visdom kärlek livet att leva. Jag ska aldrig mer heller äga något man äger inget egentligen men det enda jag ska äga är min telefon äger inte ens den egentligen men jag är tacksam att jag får låna den och får byta ut den när det behövs under tiden jag är här och upplever livet. 

☀️

//med kärlek Qamilla 

Prenumerera


Rosa moln och kaninhål

Jag bra älskar att leva just nu. Å igen får ni höra jag bara älskar mitt nya hem. Jag trodde aldrig jag skulle må så bra i en lägenhet på fjärde våningen. Jag älskar allt här och är så tacksam för det. Så ibland undrar jag vilken misär man valde att bo i. Jag är tacksam för låset på toalett dörren för i förra så kunde dörren lika gärna gå i baklås det var lite pinsamt när barnens polare låste in sig. Lite roligt oxå faktiskt 😂. Jag är tacksam för att toa är i hallen oxå där var den i vardagsrummet 🤷‍♀️. Så det är mycke såna småsaker som jag är så otroligt tacksam för som får mig att undra. Bara att bli av med frysboxen är en befrielse. Alla krig om att spara varmvattnet jag ångrar så att jag faktiskt låtit mina barn genomlida det. Dom kanske inte har gjort det men jag har. Det är så mycke som runnit av så jag tror jag skulle kunna sova dygnet runt fortfarande. Går verkligen på rosa moln just nu. Vi har ändå bott här lite mer än en månad 🙏. Tycker ju att man borde vänja sig snart. Jag vill inte det för känslan är så skön. Men livet har ju sin gång så lite bakslag dök upp oxå. Hubbyns fötter blev undansparkade. Men livet har sina ups and downs. Man väljer ju själv om man vill fastna i sina downs. Jag har stannat på mitt rosa moln. Jag har funnits här men hade inte hjälpt honom alls om jag hoppat ner i hans kaninhål. Bättre man står stark så kan han använda mig som sitt ankare. Å det är okej att sörja å ta sig igenom dom faserna man ska gå igenom. Men han är på banan igen. Han brukar vara den som är stark. Det är jag som brukar bryta i hop och rensa ut. Han brukar stå och skrika på mig för att få upp mig ur mitt kaninhål så jag får klarhet. Men när han föll så visste inte jag hur jag skulle hantera det.  Å jag har mått bra av att ha honom hemma ett tag å varit glad för det. Så kanske inte varit det stödet han ville ha. Men att hoppa ner hade bara gjort honom mer nere. Å jag är s pirrig och nyfiken på dom nya dörrar som kommer öppnas, för varje dörr som stängs så öppnas en ny. Å nu är han nyfiken på det oxå 🥰. Så hans svacka varade inte så länge 🥰. Den hade varat längre om jag hade hoppat ner och förstärkt kanske oxå triggat igång så man hade klamrat sig fast istället. Å då kan inga nya dörrar öppnas.  Det som gör ondast är motståndet man gör mot att inte släppa taget. Så ibland måste man ryckas upp ur sin komfortzon å det hjälper livet till med om m man inte ser det själv. Å det är på sätt som inte är så roliga ibland. Men att man väljer då att bara släppa å inte gå in i krig som kommer dränera å ta dig till ställen du inte vill vara på mentalt alltså. Bättre å ta sig igenom och Jonna det som kommer å sen förbereda sig för nya äventyr.

Trodde inte heller att jag skulle vara glad för en balkong. Men ser fram emot en vår och sommar på den med en bra bok. Ensam å vovven älskar det lika lycka som jag. 

Å det knoppar nu. Hittade en gren så tog med den hem och satte i vatten. Livet 🙏

Asså dessa två skator bygger å bygger så grannarna får snart bebisar. Har kollat in fåglarna å deras byggande. Med bara en näbb.  Det där bort har klarat av både snöstorm och regn å blåst. Med bara en näbb. Så sitter människan och lipar och begränsar sig. Låter rädslor, egon, sjukdomar och andra fack styra ens liv. Jag mår bra och är lycklig fast jag är överviktig. Men jag skulle kunna tro på att livet suger å man klarar inte ens knyta sina skor. Istället för att ifrågasätta så tror man på det och istället för att överbevisa så ser man sig själv som svag och offer. Å man sitter fast där trots ön ser att en rullstolsbunden hr ett bättre liv än en själv så ser man inte sin egen potential sina egna möjligheter. Man börjar snacka massa skit med sig själv om att han hade tur han hade pengar å bla bla bla. Istället för att säga kan han kan jag å se sin styrka istället. Å djur å barn har så mycke att lära men vi har en bild av att djuren fattar ingenting å barn sätter man väl på samma nivå. Man tror inte dom varken fattar ser eller hör. Medans vuxna sitter fast med huvudet i sanden. Djur och barn lär oss villkorslös kärlek utan ord. Dom är fria och luktar på blommor. Det finns bara möjligheter. Dom är inte styrd av tiden. Men vi vallar in dom så dom snart oxå är med huvudet i sanden. Vi slutar lukta på blommor om man ens är medveten om dom. Vi slutar gå barfota och bara njuta av livet. Vi satsar på jobbet för att duga för att få bekräftelse och uppmärksamhet. Familjen kommer i andra hand för man hr ingen ork kvar. Energin har man delat ut till höger och vänster. Den börjar man dela ut redan på morgonen med att lipa över vädret som man inte ens kan påverka hur mycke man än gnäller och klagar. Så låt det vara. Sen delar man ut den till kollegor och andra människor man tror man har ansvar över. Du har bara ansvar över dig själv och ditt liv ingen annans. 

 

I går hade vi tacos och spelkväll det va faktiskt två veckor sedan jag åt tacos nu 😂. 

Nya filmer på youtube 

Är kanalen för dig så prenumerera gärna 👌

Å en till ny video. 

Här kommer en gammal video har mina kurser kvar är det något för dig så kolla in videon 🙏

Donation  

Tacksam tacksam tacksam 🙏

Har en ny healing på gång. VIP healing

Hej vackra själar tänkte ha en VIP healing för er som har gått hos mig ett tag. Det är 21 dagar och kommer fungera som vanligt. 

Men det som kommer ske nu är att jag kommer jobba med era energifält. Lägga till en ny signatur och lägga in nya koder. ”Sudda” ut gamla koder och lägga in ny som tar dig närmare 5d. Även jobba bed energi fälten som är runt dina chakran och lägga in koder där oxå. Som sjöar oxå tar dig närmare 5d. 

Dag 1 förbereder energifälten

Dag2 suddar ut gammalt (runt chackran)

Dag 3 suddar ut gammalt i energifältet runt dig

Dag4 lägger in koder i dom tre nedre chakran

Dag 5 ger healing och aktiverar koderna

Dag 6 suddar ut gammalt i energifältet i dom övre chakran

Dag 7 ger healing och aktiverar koderna.

Dag 8 suddar ut gammalt i energifältet runt dig

Dag 9 sätter din nya signatur

Dag 10 lägger nya koder i energifältet

Dag 11 ger healing och aktiverar dina koder

Dag 12 helheten

Dag 13 fokus på den innersta kärnan

Dag 14 rensar bort gammalt

Dag 15 nya koder 

Dag 16 healing och aktivering

Dag 17 helheten

Dag 18, 19, 20, 21 blir healing med fokus på helheten.

Börjar 26 mars med sommartiden dags för nytt dags att blomma dags för ny kreativitet. 

Pris 1111 kr

Jag kommer skicka en påminnelse varje kväll via sms man behöver inte svara sen tar du emot när du kan dagen efter. Maila om du vill vara med 

qamillanilsson@icloud.com eller smsa

Swish 0723957458

Eller  Paypal 

//med kärlek qamilla

Prenumerera